Bör vi utgå från att människor är egoister?
Antagandet att människan i grunden är en kalkylerande materialistisk egoist – den s k Economic Man – har länge haft en nyckelposition inom den samhällsvetenskapliga teori som förklarar mänskligt handlande i termer av rationella val. Men mycket kritik har också riktats mot denna bild av människans natur, och många menar att ett sådant antagande inte borde göras.
Avhandlingen är en undersökning av möjligheterna att faktiskt överge antagandet. Den analyserar hur teorin om rationella val förutsätter ett antagande om vad som driver mänskligt handlande, och studerar konsekvenserna av att utgå från att människan drivs av annat än materiellt egenintresse. Slutsatserna är att teorin om rationella val är mer beroende av att människan antas vara en materiell egoist än vad som brukar anges.
Teorin om rationella val säger att en rationell människa väljer att handla så att hon på bästa sätt uppnår sina mål. För att förklara hennes val måste vi därför veta vilka mål hon har. Gissningar om dessa mål är alltså en nödvändig del av teorin om rationella val. Traditionellt har målen antagits anges av materiellt egenintresse: alla människor vill ha högre materiell levnadsstandard och kommer att agera i sitt eget intresse. Utifrån detta antagande har man sedan förklarat allt ifrån väljarbeteende till val av äktenskapspartner. Men många menar att människors handlingar ofta inte är baserade på materiellt egenintresse utan även motiveras av andra överväganden. Genom att ändra antagandet om vilka mål människor har till att också inbegripa andra mål än sådana baserade på materiellt egenintresse skulle man kunna få en bredare bild av mänskligt handlande och därmed kunna förklara mer.
Avhandlingen visar dock att trots att teorin om rationella val ansetts vara neutral med avseende på de mål människor antas ha, strider vissa antaganden om andra mål än materiellt egenintresse mot grundläggande drag hos teorin. De antaganden det gäller är tyvärr de två vanligaste alternativen till materiellt egenintresse: å ena sidan att vilja vara rättvis och att göra rätt för sig, och å andra sidan att ha flera olika mål samtidigt, t ex både materiellt egenintresse och mer moraliska överväganden. Ett antagande om att människor försöker vara rättvisa mot sina medmänniskor och vill göra rätt för sig aktualiserar problem för det sätt på vilket teorin om rationella val beskriver valalternativ. Ett nytt sätt att beskriva alternativ innebär dock att vissa drag hos teorin behöver omprövas. Ett antagande om att en människa har många olika mål, såsom t ex både en högre levnadsstandard och att handla moraliskt riktigt, gör det i sin tur svårt för teorin att specificera vad som är rationellt att göra för en person i en given situation. Att ha flera mål kräver nämligen att man kan göra prioriteringar mellan dessa när de är i konflikt med varandra, såsom t ex målen ”mer pengar” och ”moralisk godhet” ofta är, och teorin om rationella val kan inte avgöra hur sådana prioriteringar bör göras. Vid målkonflikter kan teorin därför inte användas.
Konsekvenserna är att teorin om rationella val är mer knuten till en viss människosyn än vad man tidigare känts vid. Om man anser att människor inte är materiella egoister på alla områden i livet, grusas därmed förhoppningar om att använda teorin för att förklara fenomen på alla områden av mänskligt handlande. Användningsområdet för teorin om rationella val blir därför begränsat.
Avhandlingens titel: Economic Man – The Last Man Standing
Avhandlingsförfattare: Lina Eriksson , tel. 031-707 3377(bost.), 031-773 5148(arb.)
e-post:.lina.eriksson@pol.gu.se
Fakultetsopponentens namn: Professor Aanund Hylland, Oslo
Tid och plats för disputation: Fredagen den 11 februari 2005 kl. 13.15, sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg
Kontaktinformation
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
fax 031-773 1940
