Ny lovande strategi för svensk medicinsk forskning
Forskare vid Karolinska Institutet deltar i planeringen av ett internationellt initiativ för kartläggning av relationen mellan hälsa, gener och människors livsstil. Diskussionspartners är världsledande forskare från USA, Storbritannien, Singapore och Norge.
Initiativet har arbetsnamnet ”LifeGene”. Om det förverkligas kan det klassas som ett av de största och mest omfattande medicinska projekten sedan kartläggningen av människans gener, HUGO-projektet. Målet med ”LifeGene” är att kombinera landvinningarna i modern bioteknologi med information om mänskors livsstil. Det behövs ny infrastruktur för att samla information och få ny kunskap om sjukdomars uppkomst och om hur de kan förebyggas, samt förfinade diagnosmetoder och behandlingsmöjligheter. ”LifeGene” är tänkt som en kunskapsbank om våra folksjukdomar, som erbjuder faktaunderlag för forskare, myndigheter och beslutsfattare och i slutändan för enskilda individer. Av intresse är förutom cancer, hjärtsjukdom och diabetes även lindrigare sjukdomar som tär på samhällsekonomin och på det individuella välbefinnandet. Till den senare gruppen hör t.ex. infektioner, astma, allergier och fetma.
”LifeGene” har ett globalt perspektiv. För detaljerad kartläggning och förståelse av sjukdomsmönster i kombination av livsstilfaktorer krävs långtidsuppföljning av stora grupper av friska mänskor. Deltagande förutsätter att man är väl insatt i projektet och är motiverad att följa det under en längre tid. Inget land kan göra detta ensamt. Internationellt ser man på Sverige som en viktig aktör och ett möjligt föregångsland. Sverige har en välutbildnad och motiverad befolkning i folkhälsofrågor, ett välorganiserad befolkningsregister och en enhetlig hälsovård. En pusselbit i planeringen av ”LifeGene” är möjligheten till elektronisk självrapportering av livsstilsinformation och av lindriga sjukdomar som förkylningar och allergier, t.ex. över internet eller via mobiltelefon.
– Sveriges unika infrastruktur ger oss en skyldighet och ett ansvar att initiera och delta i projekt av den här typen säger Per Hall, stf prefekt vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
Forskarnas ambition är ett bättre kunskapsunderlag för bedömning av hur vår livsstil påverkar vår hälsa. Idag möts man av motsägelsefulla forskningsbudskap om t.ex. nyttan och riskerna av hormontillskott eller nyttan och riskerna av att dricka ett glas vin om dagen. Bakgrunden är att vi vet för lite och framförallt att vi i dagens läge inte har de förutsättningar som behövs för att kunna genomföra studier som ger klarare och mer individuella svar om hur vi ska bete oss för att uppnå god hälsa och förebygga sjukdomar, påpekar Per Hall.
Projektet ”LifeGene” är inne i ett tidigt planeringsskede. Det internationella forskarsamfundet markerar tydligt Sveriges unika förutsättningar att utveckla ett flaggskepp för svensk folkhälsa och sjukvård, som även skulle få internationellt genomslag för möjligheterna att bättre bemästra vanliga folksjukdomar, vilka är betungande för individen och allt dyrare för samhället.
Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Per Hall, professor, stf prefekt för institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) – Tel: 08-524 861 52 – Fax: 08-31 49 75 – E-post: Per.Hall@meb.ki.se
