Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

25 februari 2005

Bevisat att förlust av cellernas minne orsakar cancer!

De flesta cancerceller har epigenetiska rubbningar, dvs brister i det cellulära ”minnet”. Men är det en effekt av eller en orsak till cancer? Idag publicerar Science nätupplaga en studie som i ett samarbete mellan Uppsalaforskare och amerikanska forskare bevisar att förlust av cellernas minne faktiskt orsakar cancer. Genombrottet kan bana väg för ny behandling och diagnos av cancer.

Med termen epigenetik avses nedärvbara egenskaper utan att detta direkt involverar arvsmassans DNA sekvens. Epigenetiska tillstånd styr normalt med stor precision när, var och hur arvsanlagen aktiveras eller inaktiveras. Systemet utgör därmed ett sorts cellulärt minne som talar om för cellen varifrån den kommer och hur den ska svara på en viss omgivning under sin utveckling. Om ett epigenetiskt system slås ut experimentell leder detta som regel till att embryot dör.

Under den senaste 10-års perioden har man visat att de flesta, om inte alla cancerceller har epigenetiska rubbningar. Men är denna förlust av det cellulära minnet en konsekvens av cancer eller kan den faktiskt orsaka cancer?

– För första gången kan den sista frågan nu besvaras med ett klart ja!, säger professor Rolf Ohlsson, institutionen för fysiologi och utvecklingsbiologi vid Uppsala universitet som tillsammans med professor Andy Feinberg från USA har lett den nya studien som idag publiceras i Science.

Studien fokuseras på Igf2-genen som producerar en tillväxtfaktor. I en rad Nature-artiklar visade professorerna Ohlsson och Feinberg för drygt tio år sedan i konkurrens med varandra att detta arvsanlag är aktivt bara när det nedärvs från pappan. Mammans arvsanlag är inaktivt i normal vävnad, men visades däremot vara aktiverat i nästan hälften av alla undersökta cancerformer. Kunde detta vara en orsak till cancern? Med hjälp av professor Ohlssons tidigare kartläggning av mekanismerna för hur mammans Igf2-anlag hålls inaktivt, har de nu kunnat påvisa en dramatisk ökning av stamceller i tjocktarmens slemhinnevävnad hos möss med en aktiverad Igf2-gen från mamman. En sådan obalans i stamcellspopulationen är vanligtvis inga goda nyheter. De visade också att patienter med tjocktarmscancer och epigenetisk rubbning av Igf2-genen har en dramatisk ökning av sk stamceller i sin normala slemhinnevävnad. I experiment visar forskarna att möss med aktivt Igf2-anlag från mamman, och som dessutom saknar en specifik hämmare för just tjocktarms-stamceller vilket gör dem benägna att få tjocktarmscancer, uppvisade en signifikant ökad frekvens av cancer.

– Vi har dels kunnat slå fast att cancer faktiskt kan initieras genom en epigenetisk mekanism. Dels har vi klarlagt att denna rubbning ger ökad förekomst av stamceller även i normal vävnad, vilket predisponerar för cancer, säger Rolf Ohlsson.

– Dessa resultat kan bana väg för en ny strategi att diagnostisera patienter i riskzonen för tjocktarmscancer. Eftersom epigenetiska, till skillnad från genetiska, rubbningar är reversibla finns det dessutom i förlängningen nya principiella möjligheter att behandla cancerpatienter.

Kontaktinformation
För mer information: Rolf Ohlsson, tel. 018-471 26 60, 0704-25 02 31 eller via e-post Rolf.Ohlsson@ebc.uu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera