Ultraljud har ingen negativ effekt på barnets intellektuella förmåga
I en stor epidemiologisk studie utförd vid Karolinska Institutet och Uppsala Universitet har man upptäckt att det inte finns något tydligt samband mellan rutinmässig ultraljudsundersökning och nedsatt intellektuell förmåga.
– Det har funnits farhågor att ultraljud skulle kunna leda till nedsatt intellektuell förmåga, berättar Helle Kieler, forskare på Karolinska Institutet.
Tidigare epidemiologiska studier har visat att unga män som utsatts för ultraljudsundersökningar under fostertiden oftare är vänsterhänta än andra unga män, och att det kan finnas ett samband mellan vänsterhänthet och nedsatt intellektuell förmåga hos barn som föds efter en komplicerad graviditet.
Den nya studien som på onsdagen den 13 april publiceras i den vetenskapliga tidskriften Epidemiology bygger på uppgifter om nära 180 000 pojkar födda under 1970-talet, då rutinmässig undersökning med ultraljud under graviditet började införas i Sverige. I samband med att pojkarna mönstrade för värnplikt knappt 20 år senare gjordes ett intelligenstest. När forskarna jämförde pojkar som hade undersökts respektive inte undersökts med ultraljud, visade det sig att den intellektuella förmågan var lägre bland dem som undersökts med ultraljud under fostertiden, men att skillnaden var liten och det kunde inte uteslutas att andra faktorer än ultraljud hade påverkat resultaten.
För att försöka kontrollera för sådana (omätta) faktorer, gjorde man därför också en analys av flera tusen brödrapar. I den jämfördes brödrapar, där den ene brodern under fostertiden undersökts med rutinmässigt ultraljud och den andre inte, med brödrapar där ingen av bröderna hade undersökts med ultraljud. Skillnaderna i intellektuell förmåga inom ett brödrapar påverkades inte av om den ene brodern undersökts med ultraljud. Analysen gav alltså inget stöd för att ultraljud i sig har negativ effekt på den intellektuella förmågan.
– Resultaten verkar betryggande när det gäller risker för bestående effekter på fostrets hjärna i samband med rutinmässig ultraljudsundersökning under graviditet, säger Helle Kieler. Det är dock viktigt att känna till att studien avspeglar effekten av hur ultraljud användes på 1970-talet. Rutinerna för ultraljudsundersökningar har förändrats över tiden och barn som föds idag har som regel utsatts för mera ultraljud än de som ingick i studien.
Publikation:
Does Prenatal Sonography Affect Intellectual Performance?Helle Kieler, Bengt Haglund, Sven Cnattingius, Juni Palmgren, Ove Axelsson
Epidemiology, volume 16, Number 3, May 2005
For mer information kontakta: Helle Kieler, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, telefon 08-524 861 12, e-post: Helle.Kieler@meb.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
