Små skolor och friskolor ger högre betyg
Rätt skola och tidpunkt kan avgöra elevers betyg. Christina Wikström, Umeå universitet, visar i sin avhandling att små skolor och friskolor är mer generösa i sin betygssättning än andra, och att betygsnivåerna i alla skolor successivt höjs över tid.
Under 1990-talet decentraliserades det svenska utbildningssystemet, och valfriheten mellan kurser, program och skolor ökade. Samtidigt ändrades betygssystemet. I det nya målrelaterade systemet kan alla som uppnår en viss kunskapsnivå få högsta betyg; i det gamla normrelaterade systemet var den bedömningen reserverad till ett visst antal elever. Tanken är att det nya betygssystemet ska vara användbart för utvärdering av kunskaper och därmed utbildningskvalitet både på individ- och skolnivå. Emellertid är det mindre lämpligt för att rangordna individer i urvalssammanhang. I brist på alternativ har man ändå fortsatt att använda det nya systemet vid exempelvis antagning till universitets- och högskoleutbildningar.
Christina Wikström vid Umeå universitet har i sin avhandling studerat konsekvenserna av att använda dessa nya målrelaterade betyg för att rangordna elever. I sin avhandling har hon analyserat betyg från samtliga elever som gått ut gymnasiet med avgångsbetyg baserade på den nya betygsskalan. Resultaten visar att det finns systematiska variationer i betygsättningen. Exempelvis är små skolor och friskolor mer generösa i sin betygssättning än andra skolor. Christina Wikström kan också visa att betygssättningen vid alla skolor successivt blivit mer generös över tiden, bland annat beroende på en ökad konkurrens mellan elever.
I avhandlingen undersöks även hur sammansättningen av betygsmedelvärdet påverkar hur elever rangordnas. I medelvärdet viktas betyg från alla kurser lika oberoende av ämne eller hur svåra kurserna är. Christina Wikström visar att elever i praktiskt orienterade gymnasieprogram gynnas och rangordnas högre än om de valt ett teoretiskt inriktat program.
Eftersom betygen inte kan förväntas ge tillförlitlig information, är Christina Wikströms slutsats att kombinationen av betygens olika syften fungerar dåligt. Detta påverkar i sin tur möjligheten att använda betygen både för utbildningsutvärdering och för urval till högskolan. Enligt Christina Wikström kan elever som betygssätts vid ”fel” tid eller i ”fel” skola ha problem att hävda sig i konkurrensen till attraktiva studieplatser. Lärare och skolor som är alltför generösa med betygen kan tolkas som mer framgångsrika än de verkligen är, och studenter med höga betyg kan ha sämre kunskaper än vad betygen anger.
Studierna har genomfört inom ramen för VALUTA-projektet, ett stort forskningsprojekt som drivits i samarbete med Umeå universitet och Göteborgs universitet (se http://www.ped.gu.se/projekt/valuta/indexsv.htm).
Fredagen den 29 april försvarar Christina Wikström, institutionen för beteendevetenskapliga mätningar, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Criterion-referenced measurement for educational evaluation and selection. Svensk titel: Kriterierelaterade mätningar för utbildningsutvärdering och urval. Disputationen äger rum kl. 10.00 i hörsal B, Samhällsvetarhuset. Fakultetsopponent är professor Roger Murphy, School of Education, University of Nottingham, England.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Christina Wikström,
institutionen för beteendevetenskapliga mätningar,
Umeå universitet,
tel: 090-786 55 70, 070-694 59 40,
e-post: christina.wikstrom@edmeas.umu.se
