Skönheten framför allt
Ett vackert yttre stärker din självkänsla och bidrar på så sätt till att göra dig friskare. Det är ett vanligt argument för skönhetskirurgi, som granskas i en avhandling vid LiU.
Skönhetskirurgi, eller estetisk kirurgi, är en snabbt växande bransch. Den första kliniken i Sverige öppnade i början på 1980-talet. Idag finns det mer än 30 kliniker som erbjuder estetisk kirurgi.
– De bedriver en verksamhet som väcker starka reaktioner hos många, konstaterar Anita Andersson, nybliven doktor vid Tema hälsa, Linköpings universitet.
Hon har studerat hur den estetiska kirurgin presenteras för att uppnå kulturell legitimitet. Vilka argument används för att den ska framstå som en möjlig, rimlig, valbar och meningsfull praktik?
Hennes material består dels av klinikernas egna presentationer, dels artiklar i veckopress och kvällstidningar. Det handlar både om att skapa berättigande och trovärdighet för denna verksamhet, och att få den att framstå som attraktiv för en bred publik.
Anita Andersson menar att tre kulturellt gångbara värden är centrala här, nämligen frihet, hälsa och naturlighet.
– Såväl förespråkare som kritiker av skönhetskirurgin förhåller sig till dessa allmängiltiga värden, men ger dem olika innehåll.
För förespråkarna är frihet just rätten att få välja hur man vill se ut. För kritikerna är frihet att känna att man duger som man är, att inte tvingas leva upp till några skönhetsideal.
Naturlighet är för förespråkarna att kunna välja en kropp som ser naturlig ut, som man känner sig bekväm i, även om den åstadkoms med kirurgiska ingrepp. För kritikerna är den icke skönhetsopererade kroppen naturlig.
Hälsa, slutligen, förknippas med självförtroende och psykiskt välbefinnande. För förespråkarna av estetisk kirurgi uppnås det just genom att man kan rätta till sina skavanker och känna sig som en vackrare människa. Kritikerna däremot anser att branschen i sig skapar dåligt självförtroende hos människor genom att fästa så stor vikt vid utseendet.
Enligt den estetiska kirurgins företrädare går skönhet att fastställa objektivt, oberoende av tidens växlingar och kulturella särdrag. De objektiva idealen existerar – och nu är de också tekniskt möjliga för alla att realisera. Samtidigt argumenterar branschen för den subjektiva valfriheten. Tack vare den estetiska kirurgin kan nu var och en få se ut precis som den vill, man behöver inte nöja sig med den kropp som man tilldelats.
Den estetiska kirurgin har möjligheter att växa ytterligare, tror Anita Andersson.
– Traditionellt har den stora målgruppen varit kvinnor, men nu riktar sig marknadsföringen även till män. Utseendet framställs som ett visuellt kapital som är viktigt för hur vi lyckas socialt och i karriären.
Kontaktinformation
Avhandlingen heter Estetik på klinik. Den estetiska kirurgins legitimerande retorik. Anita Andersson disputerade den 8 april. Hon nås på telefon 013 – 28 29 44 och e-post: anian@tema.liu.se
