Slam från reningsverk giftigt- nuvarande testmetoder otillräckliga
I en avhandling från Göteborgs universitet visar Bengt Fjällborg att slammet från endast ett fåtal av tolv undersökta reningsverk är lämpligt att spridas på åkrar. Trots det var slammet från nästan alla reningsverken godkänt, enligt Naturvårdsverkets kemiska analyser. Bengt Fjällborg konstaterar att analyserna därför bör kompletteras med biologiska testmetoder, för att ge en heltäckande bild av slammets giftighet.
Dagens lagstadgade kemiska analyser fokuserar endast på totalhalten av sju olika metaller i slammet. Men avhandlingen visar att det inte är tillräckligt, eftersom metallers giftighet påverkas av många andra faktorer som till exempel klimatet, surhetsgraden samt samverkan med andra substanser.
För att avgöra hur människan i slutänden kan påverkas har han utsatt växter som sallat, rädisor och vete samt även hoppkräftor för slammet och dess lakvatten, och därefter noterat bland annat tillväxt och metallupptag. Han konstaterar att metallhalterna i lakvattnet kan vara så höga att det är akut giftigt. Slammet bör i de fallen inte användas som gödningsmedel i jordbruk och med försiktighet för fyllnad eller som jordförbättringsmedel.
För att minska giftigheten har man inom avloppsbranschen prövat pellettering som en lämplig metod att behandla slammet. Det är inte lämpligt, enligt Bengt Fjällborg, som med biologiska testmetoder visar att slam i form av pellets tvärtom är mera giftigt än ursprungsslammet.
Zink och koppar är enligt avhandlingen de metaller som sannolikt har störst betydelse för giftigheten. De är också bland de metaller som används mest i samhället.
Slam från reningsverk spelar en viktig roll i ett kretsloppsanpassat samhälle. Även om studierna visar att slammet ofta håller dålig kvalitet, understryker Bengt Fjällborg att det finns utvägar.
– Det politiska målet att nå en hållbar utveckling innebär att vi måste hushålla med energi- och naturresurser. Därför har politikerna anvisat att samhället ska recirkulera fosfor och andra näringsämnen som finns i avloppsslammet. Och det är möjligt för slam från flera reningsverk. För andra kan det vara möjligt att till exempel rena slammet med biologiska metoder, separera urin redan i toaletterna eller att utvinna näringsämnena från slammet, säger han.
Pressmeddelandet finns även att läsa här: http://www.science.gu.se/press/2005/bengt_fjallborg.shtml
Bengt Fjällborg fick 2004 branschorganisationen Svenskt Vattens VA-forskstipendium.
Bengt Fjällborg disputerar för att avlägga filosofie doktorsexamen i tillämpad miljövetenskap. Avhandlingen heter ”Hazard assessment of heavy metals in sewage sludge”. En sammanfattning av avhandlingen finns här: miljo.gu.se/personal/bf/abstract.pdf
Disputationen äger rum onsdagen den 27 april kl. 10-12, Stora föreläsningssalen i Botan-huset, Carl Skottsberg gata 22 B, Göteborg
För mer information, kontakta:
Bengt Fjällborg
Institutionen för miljövetenskap och kulturvård Göteborgs universitet
Telefon: 031-773 37 86, 0702-55 05 18
E-post: bengt.fjallborg@miljo.gu.se
———————————————————————
Kontaktinformation
Camilla Carlsson, informatör
Fakultetskansliet för naturvetenskap
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 28 64
Fax: 031-773 48 39
