Kan man äga pi?
Det talas ofta om att elever har dåliga kunskaper i matematik och är ointresserade. Skolverket har talat om behovet av ett varierat arbetssätt med inslag av laborationer som ett sätt att möta problemen. Men kan det verkligen hjälpa? I en studie som gjorts på blivande lärare konstateras att det är möjligt, men knappast självklart att laborationer kan öka intresset och förståelsen för geometri.
Gunnar Nilsson har i sin avhandling ”Att äga . Praxisnära studier av lärarstudenters arbete med geometrilaborationer.” undersökt både vad studenter själva lär av laborationer och hur de leder laborationer med elever i grundskolan.
Bland lärarstudenter som arbetat med laborationer och geometriproblem att lösa i grupp, har en grupp mycket tydligt ökat sin förmåga att förklara elementära geometriska samband. Deras intresse för geometri har också ökat markant. ”Om jag kan laborera fram , så är det inte bara ett universellt magiskt tal, utan det är mitt tal. Jag har liksom kommit fram till det själv, då har jag äganderätt till det”, sade en student i studien.
En grupp studenter, ungefär lika stor, har dock inte alls ökat sin förmåga att förklara elementära geometriska samband och knappast heller ökat sitt intresse för geometri. En intressant skillnad mellan grupperna är, att bland dem som ökat sin förmåga och sitt intresse finns flera som blivit frustrerade när de förstått att de tidigare inte förstått det de trott sig kunna. I den grupp som inte ökat sin förmåga att förklara och inte heller gett uttryck för så mycket större intresse, finns det däremot ingen som gett uttryck för att ha blivit frustrerad.
När lärarstudenter lett laborationer i grundskolan, kan man konstatera att de haft olika fokus. Några har endast intresserat sig för själva aktiviteten och varit nöjda med det. Andra har intresserat sig för laborationens innehåll och elevernas tankar om innehållet. Någon har haft ett tydligt syfte med laborationen och dessutom intresserat sig både för aktiviteten och elevernas tankar om innehållet.
Det har varit stor skillnad mellan studenterna vad gäller vem som haft initiativet, eleverna eller studenterna. Några lät eleverna ta initiativ, andra inte. Alla de studenter som lät eleverna ta initiativ intresserade sig också för elevernas tankar.
När man talar om de geometriska objekten behövs ett exakt språk. Det innebär en komplikation. Vardagsspråket räcker inte till, man förstår inte vad som menas, men det matematiska språket är ett hinder för eleverna. Studenterna uppvisade tydliga skillnader i sin förmåga att hantera denna komplikation.
Avhandlingens titel:
Att äga . Praxisnära studier av lärarstudenters arbete med geometrilaborationer.
Författare: Gunnar Nilsson, institutionen för Pedagogik, Högskolan i Borås. Tel 033 435 4142 gunnar.nilsson@hb.se
Handledare: Professor Tomas Kroksmark HLK Jönköping tomas.kroksmark@hlk.hj.se
Och Docent Wiggo Kilborn Mölnlycke wiggok@compaqnet.se
Disputationen äger rum fredagen 13 maj kl. 09.15 i sal C203 vid Högskolan i Borås
Kontaktinformation
Anki Gustafsson
Tel: 031-773 22 95
anki.gustafsson@ped.gu.se
Göteborgs Universitet
Fakultetskansliet för utbildningsvetenskap
Forskarutbildningarna
Box 300
405 30 GÖTEBORG
