Svenska forskare är först i världen med att ha tillgång till Biobank Information Management System (BIMS)
Det system som nu utvecklats på Karolinska Institutet i Stockholm, och som i veckan presenteras på ett internationellt möte om biobanker, innebär att universitetets biobank inte bara lagrar vävnad och blod utan också bygger på informatik. Med detta informatiksystem kan forskare söka biobanksprover kopplade till de stora databaserna med fenotypisk och genotypisk information om de enskilda provgivarna och till en mängd andra datakällor.
Existensen av stora nationella databaser, som det svenska tvillingregistret, med epidemiologisk information, och ett stort antal nationellt viktiga samlingar av vävnadsprover ger Karolinska Institutets Biobank en unik position i biobankrelaterad forskning. Eftersom informationen är mycket känslig och en obehörig dataåtkomst därmed oacceptabel har detta biobanksystem hårt ställda säkerhetskrav.
– Vi är först i världen med att ha ett sådant informatiksystem. Vid andra framstående medicinska centrum som Mayo Clinic i USA pågår utvecklingen av ett liknande system, säger Jan-Eric Litton, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik.
Införandet av informatiksystemet BIMS är en strategisk investering på Karolinska Institutet för att stödja och möjliggöra avancerad klinisk forskning i framtiden. Det ökar möjligheterna att hitta orsaker, diagnosverktyg och botemedel mot sjukdomar genom att fler forskare och forskningsområden kan använda sig av stora datamaterial som kan kopplas samman. Något som kommer att vara oerhört värdefullt för nästa generations forskare.
– Den stora vinsten är att forskare sparar tid och kan söka information utan att behöva vara specialister. Man kan alltså söka på engelska i alla datakällor och få begripliga svar, menar Jan-Eric Litton.
FAKTA
Biobank
Enligt den svenska biobankslagen, som gäller sedan 1 januari 2003, definieras en biobank som biologiskt material från en människa som förvaras i mer än två månader och kan spåras till en individ. Lagen gör det möjligt att spara humanbiologiskt material för forskning, utveckling, vård och behandling utan att patientens integritet hotas. Den ställer också krav på provhantering och på informationsteknologi som effektivt kan hantera den känsliga informationen som är förenad med dessa prover.
Karolinska Institutets Biobank
En nationell icke-kommersiell resurs för insamling, hantering, lagring och dokumentering av humanbiologiskt material med sikte på att främja vetenskapligt samarbete. Biobanken ska vidare fungera som en tillgång för forskningen inom olika områden som genetik, funktionell genomik samt genetisk och molekylär epidemiologi. En viktig vetenskaplig drivkraft är att göra det möjligt för forskare att testa hypoteser som aldrig tidigare utforskats, i en mer effektiv och storskalig miljö än vad som funnits tillgängligt hittills. För mer information se: http://www.meb.ki.se/biobank/about.php
För kontakt med Professor Jan-Eric Litton, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB): telefon 08-524 877 59, mobil 070-836 68 10, e-post jan-eric.litton@meb.ki.se
Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
