Alla kor vill inte stå i kö – om kors beteende vid automatisk mjölkning
I många moderna ladugårdar mjölkas korna av robotar, och för att sådana anläggningar ska fungera utformas de noga efter kors beteenden och behov. Bland annat måste hungriga kor som behöver mjölkas besöka mjölkningsbåset för att komma vidare till foderavdelningen. ”Kotrafiken” planeras utifrån genomsnittskons temperament, men nu visar en avhandling från SLU att det också behövs individanpassningar. Vissa kor tycker t.ex. inte om att köa.
System med automatisk mjölkning bygger på att korna är aktiva, att de frivilligt och i sin egen rytm söker upp mjölknings- och utfodringsanläggningarna. Korna besöker gärna mjölkningsbåset, men för att slippa hämta ”glömska” kor i tid och otid försöker man dra nytta av kornas inneboende starka aptit. Hungriga kor som behöver mjölkas måste nämligen passera mjölkningsbåset för att komma vidare till foderavdelningen. Denna styrning är möjlig genom att varje ko har ett ID-kort, eller passerkort, runt halsen, och genom att kon måste passera grindar för att röra sig från beten och liggavdelningar till mjölkbås och foderanläggningar. En dator lagrar uppgifter om korna och avgör vilka grindar en viss ko kan passera vid en viss tidpunkt.
Martin Melin har undersökt olika sätt att styra kornas rörelser, kotrafiken, vid Kungsängens forskningscentrum utanför Uppsala. Ett önskemål är att de högmjölkande korna mjölkas tre gånger per dygn, istället för två som är det vanliga vid manuell mjölkning. Resultaten visar dels att en ökning av antalet mjölkningar från två till tre gånger per dag ökar avkastningen med cirka 10 procent, dels att det går att påverka mjölkningsfrekvensen med hjälp av styrd kotrafik.
Högmjölkande kor måste äta stora mängder foder för att inte tära på hullet. Den styrda kotrafiken ledde dock inte till att korna fick i sig mindre mat, så länge de hade fri passage till foderavdelningen under fyra timmar efter senaste mjölkning.
Korna i studien visade inga tecken på att bli stressade av att styras med kontrollgrindar. Många kor som nekats att passera en kontrollgrind undvek dock att ställa sig i kö framför mjölkningsenheten, särskilt om det var fler än tre kor i kön. Idag styrs kotrafiken efter djurens beteende på besättnings- eller gruppnivå, men resultaten visar att det vore bra att kunna ändra styrningsmönstret för vissa individer. Kor som undviker långa köer kanske borde få gå in till foderavdelningen även om det är mjölkdags, för att återkomma till mjölkbåset när kön är kortare.
Husdjursagronom Martin Melin, institutionen för husdjurens utfodring och vård vid SLU i Uppsala, försvarar onsdagen den 1 juni kl. 09.15 sin doktorsavhandling Optimising cow traffic in automatic milking systems – with emphasis on feeding patterns, cow welfare and productivity. Disputationen äger rum i Loftets stora hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala. Fakultetsopponent är professor Ephraim Maltz, the Volcani Center, Bet Dagan, Israel.
Kontaktinformation
Mer information: Martin Melin, 018-67 10 13
E-post: martin.melin@huv.slu.se
