Den svenska sjukfrånvaron föremål för ny avhandling
Sjukfrånvaron i Sverige är exceptionellt hög, både historiskt och internationellt sett. Flera studier har redan genomförts på området men ännu fattas många pusselbitar. I en ny avhandling från Växjö universitet undersöker nationalekonomen Maria Nilsson några grundläggande mekanismer bakom sjukfrånvaron.
– Vår närvaro på arbetet påverkas både av möjligheten att närvara och av motivationen att närvara, eller enklare uttryckt: varje morgon tar vi ett beslut om att gå till jobbet eller stanna hemma. Detta beslut påverkas av hur vi mår, vilka arbetsuppgifter vi har och av vår motivation till att närvara på jobbet förklarar Maria Nilsson. Det finns alltså många fler faktorer som påverkar sjukfrånvaron förutom rena hälsoaspekter.
Avhandlingen består av tre delar med olika fokus. Den första studien fokuserar på betydelsen av sjukförsäkringssystemets utformning genom att analysera de många reformerna som genomfördes under 1990-talet. Avhandlingen visar att vid varje reform som försämrar sjukersättningen sänks sjukfrånvaron. – Det är helt tydligt att sjukfrånvaron påverkas av hur stor ersättningen är säger Maria Nilsson. När vi tar det där beslutet att gå till jobbet på morgnarna väger vi in en mängd olika aspekter, ekonomin är en av dessa.
Den andra studien i avhandlingen fokuserar på könsskillnader i sjukfrånvaron. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män och hos kvinnorna är det en minoritet på 40% som står för den större sjukfrånvaron. Kvinnorna i den här gruppen har låg inkomst, låg utbildning, många barn och är ofta ensamstående. – Det handlar alltså om en grupp med tuffa livsförhållanden, en grupp som många gånger har det svårare att hantera sina liv.
Den tredje studien slutligen fokuserar på skillnader i sjukfrånvaro mellan inrikes och utrikes födda. Utrikes födda har högre sjukfrånvaro än inrikes födda, speciellt är andelen långtidssjukskrivna större. – Trots att jag har tillgång till riklig information kan jag bara förklara en liten del av skillnaden. Det måste alltså finnas andra orsaker som är svåra att mäta. Min slutsats är att själva integrationsprocessen påverkar sjukfrånvaron säger Maria Nilsson.
Maria Nilsson bor med sin familj i Växjö. Hon är verksam som adjunkt på Ekonomihögskolan, Växjö universitet.
Avhandlingen ”Differences and similarities in work absence behavior. Empirical evidence from micro data” försvaras onsdagen 8 juni 2005, klockan 13.00. Disputationen äger rum i sal Weber, Universitetsplatsen 1, Växjö universitet. Opponent är professor Jan Erik Askildsen, Bergens universitet.
Kontaktinformation
Kontakta: Maria Nilsson, telefon: 0470-70 87 86 eller e-post: Maria.Nilsson@ehv.vxu.se
Beställ boken från: Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: Kerstin.Broden@adm.vxu.se
