Rymdmiljö har liten påverkan på fogar

I en av avhandlingens delstudier har Kerstin Jonsson undersökt hur fogar mellan plattor av kisel påverkas av rymdmiljö. Kisel är intressant för rymdfärder eftersom materialets näst intill perfekta struktur gör det möjligt att bygga mycket små system. Fogarna som undersöktes var så kallade direktbondade fogar, vilket innebär limfria fogar som har skapats genom kemisk behandling.

Fogarna har utsatts för vibrationer, temperaturförändringar, stötar och olika typer av strålning (elektron-, gamma-, proton- och tungjonstrålning). De fogar som undersöktes visade sig nästan inte alls påverkas av rymdmiljön, varken starka fogar som hade skapats med hjälp av högtemperaturprocesser eller svagare lågtemperaturfogar. En viss försämring av styrkan kunde dock ses hos högtemperaturfogar som hade utsatts för låga doser av gammastrålning.

– En förklaring kan vara att gammastrålning orsakar små defekter i fogarna. Vi tror att dessa defekter sedan reagerar med redan befintliga defekter i fogen och gör den svagare, säger Kerstin Jonsson.

Undersökningen visade också att lågtemperaturfogar blev starkare när de utsattes för stora och regelbundna temperaturförändringar. Detta trots att temperaturen under försöket var mycket lägre och varade under kortare tid än när fogarna skapades.

– Det var ett helt oväntat resultat som definitivt är värt att utforska vidare. Det är möjligt att det är effektivare att variera temperaturen än att hålla den konstant under själva fogningsprocessen, säger Kerstin Jonsson.

Kerstin Jonsson har även förbättrat en befintlig metod för att mäta styrkan i fogar med högre precision.

– Det har tidigare varit ett stort problem. Mätmetoden är mitt största bidrag till forskning om fogar, anser Kerstin Jonsson.

Kontaktinformation
Kerstin Jonsson, tel: 018-471 30 45, mobil: 0704-93 77 50, e-post: kerstin.jonsson@angstrom.uu.se