Slaktkyckling på grönbete

Ekologisk kycklingproduktion är ganska sällsynt idag, men en ökande medvetenhet om miljö- och djurskyddsfrågor ger den en potential inför framtiden. ”Ekologisk” innebär bl.a. att kycklingarna ska ha tillgång till grönbete. Arnd Bassler har i sitt doktorsarbete studerat hur man kan utveckla produktionen av kycklingar på grönbete. Han har undersökt hur detta påverkar kycklingarnas nutrition, hälsa och betet själv.

Alla kycklingar i studierna föddes upp i burar (3,3 x 4,0 x 0,6 m) som på betet flyttades dagligen. Burarna saknade golv och innehöll foder- och vattenautomater. Kycklingar kunde inte lämna buren och tillgången till foder var begränsad. I betesförsöken 1-3 nedan jämfördes kycklingar som växte upp på bete med sådana som föddes upp under precis samma förhållanden, fast utomhus på halm utan bete. I studierna 2 och 3 ingick även inomhusgrupper.

1. Kycklingarnas tillväxt var varken mycket bättre eller sämre i någon av grupperna. De hittar tydligen föda på bete, men det verkar inte erbjuda tillräckligt med energi och protein för att möjliggöra betydliga foderbesparingar.

2. Att flytta burar på bete skapar förhållanden som är gynnsamma för att förebygga smitta med Campylobakter eller koccidios i kycklingar med utevistelse. Kycklingar med utevistelse kan lättare komma i kontakt med sjukdomar, t.ex. genom vildfåglar eller när det är blött och smutsig ute. Alla kycklingarna i studien var friska, men Campylobakter hittades i grupperna utomhus på halm, däremot inga på bete eller inomhus. Campylobakter är en bakterie, som inte gör kycklingen sjuk, men människor kan insjukna av kött eller vätska från rå kyckling. Salmonellabakterier hittades inte alls.

3. Idag har kycklingar ofta benproblem, därför att de växer för snabbt. Musklerna växer då snabbare än andra organ, vilket kan orsaka smärta. Då är fysisk aktivitet bra. I beteendestudier och studier av kycklingarnas benhälsa observerades och undersöktes både snabb- och långsamväxande kycklingraser. Det visade sig att tillgång till bete som sådant inte verkar spela någon större roll för kycklingarnas fysiska aktivitet eller benhälsa.

4. Kycklingar på bete betar, krafsar och gödslar, vilket påverkar betet. Eftersom kycklingarna bara äter lite av gräset som växer upp under en sommar, är betet i praktiken i första hand till för vanliga betesdjur, som nöt eller får. Kycklingarna får alltså inte försämra betet, t.ex. genom att minska andelen av den värdefulla vitklövern. I en treårig studie minskade andelen vitklöver under betessäsongen med kycklingar, men hade fullständigt återhämtat sig till våren året därpå. Kycklingar skadar alltså inte betet och deras gödsel kan t.o.m. ses som en tillgång.

5. I ekologisk djurhållning ska fodret helst vara hemmaproducerat. Ett sådant foder gjort på ekologiska råvaror jämfördes med ett vanligt koncentrat. Kycklingarna växte snabbare när de fick koncentrat, men de kycklingarna som fick det hemmaproducerade fodret växte också relativ bra. Det finns alltså en potential för att utveckla gårdseget, ekologiskt foder, som kan ge tillfredställande köttillväxt hos slaktkycklingar. Förutsättningen är att kycklingarna får ett foder med bra proteinkvalitet under sina tre första levnadsveckor.

Sammanfattningsvis kan det efter ytterligare utveckling bli möjligt att med gott resultat föda upp slaktkycklingar på bete och med hemmaproducerat foder. Någon ekonomisk kalkyl är dock inte gjord.

MSc Arnd Bassler, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, försvarar fredagen den 3 juni kl. 09.15 sin doktorsavhandling med titeln: Organic Broilers in Floorless Pens on Pasture för vinnande av agronomie doktorsexamen.
Disputationen äger rum i sal K, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala.
Fakultetsopponent är Prof. Poul Sørensen, Danish Institute of Agricultural Sciences, Tjele, Danmark.

Kontaktinformation
Mer information: Arnd Bassler, 018-67 16 68, Arnd.Bassler@huv.slu.se
http://diss-epsilon.slu.se
http://www.huv.slu.se
http://www.cul.slu.se