Kedjereaktioner av utfiskning
Det intensiva kommersiella fisket av torsk och annan begärglig havsfisk kan utlösa kedjereaktioner som man ännu inte lärt sig beakta när man analysera hotet om utfiskning. Fisket påverkar även andra arter som bytesfisken på ett eller annat sätt står i relation till. Det kan t o m uppstå en återkoppling på bytesfisken som antingen förstärker eller motverkar effekterna av utfiskningen. Fiskets indirekta effekter och dess matematik analyseras i en ny doktorsavhandling från Lunds universitet.
Hur arterna samspelar med varandra vid fiske eller jakt – slutsatserna är lika tillämpliga på landlevande djur – har undersökts av Anna Gårdmark vid Avdelningen för teoretisk ekologi. Hennes matematiska modeller visar att det inte räcker med att analysera vad som händer det djur som fiskas eller jagas; man måste också ta hänsyn till vad som händer med de arter som den fiskade eller jagade arten ifråga interagerar med. Det kan handla om att man konkurrerar om samma föda eller att den andra arten är ett rovdjur eller ett bytesdjur.
– Antag att vi studerar en enskild art som reduceras genom intensivt fiske. Fisket försämrar förutsättningarna att överleva och därför måste fiskarna snabbt skaffa sig avkomma. Följaktligen kommer individer av denna art att bli könsmogna tidigare och vara mindre när de blir könsmogna, resonerar Anna Gårdmark och fortsätter:
– Men om denna art äts av en annan art, en rovfisk, kan fisket ha motsatt effekt. Bytesfiskarna blir i stället könsmogna vid högre ålder och med större kroppsstorlek. Det beror på att fisket även påverkar risken att dödas av rovfisken. Detta är en effekt man lätt missar vid en analys som enbart fokuserar vad som händer med arten man fiskar ut.
Förändringarna av det här slaget är något annat än ekologisk anpassning. Det handlar om evolutionära förändringar.
– Fiskets effekt på könsmognaden beror på hur arterna samspelar, summerar Anna Gårdmark. Medan en rovfisk motverkar effekten av fisket kan en konkurrerande art i stället förstärka den. Fiske på en art som konkurrerar med en annan art om födan kan därför leda till ännu snabbare och kraftigare minskningar i storlek och ålder vid könsmognad än vad enartsanalyserna visar.
– Det vet vi exempelvis från torskfisket utanför USA:s och Kanadas kuster som stoppades 1992. Mer än 30.000 människor blev då arbetslösa. Torsken var inte bara utfiskad; de torskar som fanns kvar var också genetiskt förändrade. Därför kan vi inte utgå från att om fisket stoppas kommer fisken att återhämta sig. Eftersom dess gener förändrats har man inga garantier för den saken, säger Anna Gårdmark.
Anna Gårdmark har också undersökt hur fiske på arter som rör sig över stora områden påverkas och påverkar andra arter. Fiskets direkta och indirekta effekter kan spridas långt utanför själva fiskeområdet. Om inrättandet av fiskefria reservat säger hon:
– De kan i teorin leda till ökade fångster utanför reservaten. Men när individerna blir fler kan de samtidigt bli mindre på grund av bristen på mat – totalt kan hela fångstbiomassan minska när reservatet inrättas. Men det ska inte tas som intäkt för att man inte ska satsa på reservat. Den här studien speglar bara en sida av saken och tar inte hänsyn till andra positiva aspekter som att reservaten bevarar en art och skyddar dess livsmiljö.
Kontaktinformation
Anna Gårdmark nås på tel 0733-61 05 03 eller 018-429 277. Hennes doktorsavhandling heter Species interactions govern evolutionary and ecological effects of population harvesting.
