Forskarmöte om cancer, en sjukdom som varje år drabbar 50 000 svenskar.

Cancer beror på mutationer som styr cellers signalvägar så att cellerna blir “olydiga”, oemottagliga för omgivande vävnaders kontroll. Dessa korrupta signaler har nu blivit viktigaste måltavlan för att få fram nya cancermediciner. I dagsläget har forskare tillsammans med läkemedelsföretag utvecklat fyra till fem sådana läkemedel, som redan har lanserats på marknaden och kan komma patienter till nytta.

Forskarsammankomsten ”Molecular Oncology- from bench to bedside” är ett så kallat Nobel Minisymposium till svensk cancerforskningens främsta pionjärers ära, Georg och Eva Klein, med anledning av att i år fyller båda 80. Särskild tyngdpunkt kommer därför att ligga på områden där svensk cancerforskning är stark.

Flera föredrag berör ansträngningarna att rätta till molekylen p53, som när den fungerar bra utgör ett starkt internt skydd mot cancermutationer. Därför är den ofta förändrad vid cancer. Pionjären inom denna forskning, David Lane, som just nu arbetar i Singapore, medverkar, liksom Alan Fersht, från Cambridge och Klas Wiman, från Karolinska Institutet. Lovande är försöken att med små kemiska ämnen rätta till p53 så att den aktiverar självmordsprogrammet i cancersjuka celler. En annan molekyl som tycks kunna repareras på liknande sätt är tillväxtproteinet myc, muterat vid flera cancerformer. Det här sista kommer att presenteras av Marie Henriksson, docent vid Karolinska Institutet.

En nestor inom forskningen på cellens självmordsprogram är Sten Orrenius vid Karolinska Institutet, som talar om hur mitokodrierna i cellen reglerar cellsjälvmord till exempel som svar på cancersterapi. Cancerfondens förre ordförande Kenneth Nilsson talar om hur cellsjälvmord används vid myelombehandling.

Angiogenes och hur man ska blockera blodkärlsbildning för att hindra cancertillväxt är också ett starkt forskningsområde vid Karolinska Institutet, med bland annat Yihai Cao. Douglas Hanahan från University of California in San Francisco (UCSF) medverkar med sina resultat hur blodkärlstillväxten slås på vid pancreas- och prostatacancer.

Nobelpristagaren David Baltimore, chef for Caltech, talar om ett av de viktigaste “beslutssystemen” i vita blodkroppar, NFkB, viktigt både vid cancer och för immunförsvaret. Harald zur Hausen upptäckte för drygt 20 år sedan sambandet mellan livmoderhalscancer och papillomvirus, denna forskning är nu på väg att leda fram till vaccin mot denna cancerform.

För mer information kontakta:
Docent Marie Henriksson, institutionen mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum, Karolinska Institutet, 08-524 862 05, marie.henriksson@mtc.ki.se
Professor Ingemar Ernberg, institutionen mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum, Karolinska Institutet, 070-546 76 36, 08-524 862 62, ingemar.ernberg@mtc.ki.se

Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se

Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se