Effektiv behandlingsmetod för barn med förvärvade hjärnskador
En kognitiv behandlingsmetod har visat sig ha positiv och bestående effekt på uppmärksamhet och minnesfunktioner hos barn med förvärvade hjärnskador. Barnen lär sig genom träningen strategier för hur man kan kompensera sina svårigheter och handskas rätt med uppgifter.
Förvärvade hjärnskador är skador som påverkat hjärnan under barnens utveckling genom yttre trauma eller sjukdom. Brister i uppmärksamhet, minne och exekutiva funktioner är de vanligast förkommande kognitiva svårigheterna efter förvärvade hjärnskador både hos barn och vuxna. De kan ha en negativ inverkan på inlärningsförmåga och psykosocial utveckling. Det finns idag mycket få vetenskapligt utprövade kognitiva behandlingsmetoder för barn med förvärvade hjärnskador.
Neuropsykolog Ingrid Hagberg-vant Hooft beskriver i sin avhandling från Karolinska Institutet en kognitiv behandlingsmetod, specifikt utvecklad för barn med uppmärksamhets- och minnessvårigheter efter förvärvade hjärnskador. Metoden, som kallas Amat-c (Amsterdam memory and attention training for children) har testats på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Efter en inledande pilotstudie, utvärderades metoden i en kontrollerad studie på 38 barn i åldrarna 9-16 år med uppmärksamhets- och minnessvårigheter efter förvärvade hjärnskador. Fjorton av barnen hade hjärntumörer, 21 barn hade råkat ut för trafikolyckor eller liknande och fem fick hjärnpåverkan på grund av olika sjukdomar. Alla barn var i ett stabilt skede minst 1 år efter skadan.
Barnen tränade tillsammans med en ”coach ” (förälder eller lärare) 30 minuter per dag under 17 veckor. Träningen innehöll minnes- och uppmärksamhetsövningar, samt strategiträning och studieteknik. En gång per vecka träffade barnen och dess tränare en psykolog eller specialpedagog för att utvärdera den gångna veckans träning och få nya uppgifter.
Barnens uppmärksamhet och minnesfunktioner undersöktes med neuropsykologiska test före och efter träningen samt efter 6 månader. Frågeformulär kring barnens skolprestationer, uppmärksamhet, minne, planeringsförmåga samt sociala beteende, besvarades av föräldrar, barn och lärare.
Resultaten från neuropsykologiska test visade att behandlingsgruppen förbättrats signifikant, jämfört med en kontrollgrupp, främst på komplexa test av uppmärksamhet och minne. Vid uppföljningen 6 månader efter avslutad behandling visade sig bestående signifikanta positiva effekter vid test av komplexa uppmärksamhets- och minnesfunktioner i behandlingsgruppen jämfört med kontroller. Framförallt lärare beskrev att barnen i behandlingsgruppen förbättrat sitt beteende signifikant då det gäller skolprestationer, uppmärksamhet och planeringsförmåga. Föräldrarnas och barnens skattningar visade samma trend.
Avhandling:
Cognitive rehabilitation in children with acquired brain injuries
Författare:
Ingrid Hagberg-vant Hooft, institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, tel 08-517 775 38, mobil 073-985 21 99, e-post: ingrid.hagberg-vant-hooft@sll.se
Disputation:
Fredag 19 augusti 2005 kl. 9, Skandiasalen, Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.
Avhandlingens ramberättelse och abstract finns på: http://diss.kib.ki.se/2005/91-7140-380-9
Kontaktinformation
Pressekreterare Sabina Bossi, telefon 08-524 838 95, e-post: sabina.bossi@admin.ki.se
Karolinska Institutet är ett av Europas största och mest ansedda medicinska universitet. Genom utbildning, forskning och information bidrar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Det är också Karolinska Institutet som årligen utser pristagaren av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan www.ki.se
