Som man gallrar får man skörda – nya rön om skötsel av granskog
När en granskog gallras förändras betingelserna för de träd som lämnas kvar. Nu kommer en doktorasavhandling från SLU som visar hur den framtida skogens sammansättning av klena och grova stammar påverkas av hur hårt man gallrar och om man främst gallrar bort stora eller små träd. Trädens avsmalning påverkas också av gallringen. Den som vill ha rotstockar med liten avsmalning ska till exempel inte satsa på snabb storlekstillväxt.
Ett av huvudmålen med skogsskötsel är att få fram värdefulla bestånd med stora volymer virke av hög kvalitet. Normalt utförs en serie gallringar under skogens omloppstid, och vilken strategi (“gallringsprogram”) man använder har stor betydelse för skogsbrukets ekonomi. Kjell Karlsson har utvärderat en rad gallringsförsök och avhandlingen innehåller bland annat ett hjälpmedel som gör det lättare för skogsägare och förvaltare att planera skogens skötsel. Med utgångspunkt från hur ett skogsbestånd ser ut vid tiden för första gallring kan skogsägaren skatta utfallet av olika gallringsprogram: både vilka stammar som sannolikt står kvar vid olika skeden i beståndets utveckling och storleken på dessa träd.
En enskild gallring kan karaktäriseras av sin gallringstyrka, dvs. hur stor andel av beståndets volym som gallras ut, samt genom sin gallringsform, dvs. i vilken utsträckning små respektive stora träd prioriteras vid gallringen (låggallring respektive höggallring*). Gallringstypen påverkar både de kvarvarande trädens stamform och deras diametertillväxt.
Om virkesproduktionen på en viss areal kan fördelas på färre men grövre träd i stället för på flera mindre träd utan att den totala volymtillväxten minskar kan flera fördelar uppnås: den totala avverkningskostnaden blir lägre och fler träd kan bli så grova att de uppfyller kraven för bättre betalda sortiment (sågtimmer). För sågtimmer är det fördelaktigt om det är liten skillnad mellan rot- och toppdiameter, dvs. att avsmalningen är liten.
Avhandlingen behandlar de kvarvarande stammarnas förväntade fördelning på olika storleksklasser efter olika gallringsstrategier samt hur medeldiametern för de 100, 200, 300 och 400 grövsta träden per hektar påverkas av olika gallringsprogram. Dessutom visar avhandlingen hur rotstockens avsmalning påverkas av några olika gallringsprogram samt gallring i kombination med kvävegödsling. Studierna visar att:
– Starka gallringar medför ökad avsmalning.
– Avsmalningen påverkas inte av kvävegödsling.
– Liten avsmalning kan inte kombineras med snabb storlekstillväxt.
– Starka låggallringar ger fler grova stammar och extra starka gallringar ger fler extra grova stammar.
– Höggallring (eller ingen gallring) kan vara ett alternativ till låggallring om det är godtagbart att huvuddelen av virkesskörden består av medelstora träd.
– När en serie extra starka gallringar genomförs kan diametertillväxten för grova stammar ökas med över 2 mm per år, jämfört med grova stammar i ogallrade bestånd.
– Variationen i storlek (dvs. skillnaden mellan grova och klena träd) ökar med tiden efter alla gallringsprogram, men den ökar mest då bestånden höggallras eller inte gallras alls.
*Vid låggallring gallrar man bort de lägsta och klenaste träden utan att skapa onödigt stora luckor i beståndet. Vid höggallring avverkar man i första hand de högsta och grövsta träden, vilket tidigt ger skogsägaren ett större ekonomiskt netto.
Kontaktinformation
SkogL Kjell Karlsson, institutionen för bioenergi, SLU, försvarar fredagen den 23 september 2005 kl. 13.00 sin avhandling Growth allocation and stand structure in Norway spruce stands. Expected taper and diameter distribution in stands subjected to different thinning regimes. Disputationen avser skoglig doktorsexamen, och äger rum i Loftets Hörsal, SLU, Ultuna, Uppsala. Opponent är professor Kari Mielikäinen, Skogsforskningsinstitutet (Metla), Helsingfors, Finland.
Mer information:
Kjell Karlson, 018-67 38 33, Kjell.Karlsson@bioenergi.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen:
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00000902/
