Vissa Campylobacter värst på sommaren
Campylobacter är en bakterie som är vanlig hos slaktkycklingar och som orsakar svåra matförgiftningar hos människa. I en doktorsavhandling från SLU visar Helena Höök att det är vissa genotyper av bakterien som orsakar de flesta sjukdomsfallen under sommar och tidig höst. Om man kunde knyta dessa sjukdomsfall till någon speciell smittkälla under denna period skulle de förebyggande åtgärderna kunna riktas bättre.
Campylobacter är en vanlig matförgiftningsorsak över hela världen. En vanlig smittkälla är fjäderfä, i synnerhet slaktkyckling. I de flesta tempererade länder är campylobakterinfektion hos människor mycket vanligare under den varma årstiden.
Veterinär Helena Höök vid SLU har i sitt doktorsarbete undersökt genetiska och epidemiologiska samband, dels bland Campylobacter som koloniserar kycklingar, dels bland Campylobacter som orsakar sporadisk infektion hos människor. Hon har använt så kallad pulsfältsgelelektrofores, PFGE. Det är en molekylärgenetisk metod som ger ett bandmönster baserat på hur bakteriens DNA ser ut och som visade sig vara ett användbart verktyg för dessa ändamål.
I en slaktkycklingflock följde Helena Höök förekomsten av Campylobacter av olika genetiska typer. Under uppfödningen tillkom alltfler genotyper, med två olika typer funna vid två veckors ålder och sex typer dagen före slakt. Ytterligare två nya typer hittades i prover från slakten av flocken. Två tredjedelar av de provtagna fåglarna hade mer än en genotyp i mag-tarmkanalen. Hon såg inga tecken på att någon genotyp konkurrerade ut någon annan under uppfödningen av flocken.
Helena Höök undersökte även Campylobacter från människor som smittats i Sverige. Ett stort antal olika genotyper hittades, men många typer liknade varandra. Vissa grupper av liknande typer hittades mer koncentrerat under året än andra typer. Campylobacter som isolerats från barn tenderade att vara av mer ovanliga typer än isolat från vuxna.
Resultaten visar att flera genotyper kan finnas samtidigt i en kommersiellt uppfödd slaktkycklingflock och även i mag-tarmkanalen hos enskilda fåglar. Såväl upprepade smittotillfällen som genetiska förändringar inom bakteriepopulationen kan förklara denna variation. Även om människor infekteras av många olika genotyper av Campylobacter så kan en stor del av dessa vara genetiskt besläktade. Det verkar som om vissa genotyper av Campylobacter i de studerade områdena uppträder koncentrerat under en kort period av året.
Dessa årstidsvariationer kan tyda på att olika smittkällor för Campylobacter är viktiga under olika delar av året. Om det går att knyta de genotyper som är mer koncentrerade till sommar och höst till någon särskild smittkälla, skulle förebyggande åtgärder kunna inriktas på denna och få stort genomslag, då merparten av de inhemskt smittade fallen inträffar under just denna tid.
Veterinär Helena Höök, institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU, försvarar fredagen den 30 september 2005 kl. 13.15 sin avhandling Campylobacter Epidemiology – Insights from Subtyping by Pulsed-Field Gel Electrophoresis .
Disputationen avser veterinärmedicine doktorsexamen och äger rum i Ettans föreläsningssal, Klinikcentrum, Ultuna. Opponent är Professor Marja-Liisa Hänninen, University of Helsinki, Finland.
Kontaktinformation
Helena Höök, 018-67 23 92, Helena.Hook@bvf.slu.se
