Nya resultat från BAMSE-studien: Amning och fisk är nyttigt för små barn

Inom den svenska barnhälsovården ges ofta information och råd om kost och andra faktorer som är av betydelse för barnets hälsa, vilket också är något som efterfrågas av föräldrar. Tidigare har man befarat att risken för astma och eksem kan öka av amning och att AD-vitamin ökar risken för allergisjukdom. Vidare har fisk ansetts som ett betydelsefullt allergen och rekommendationen i Sverige har förut varit att vid allergi i familjen bör introduktionen för fisk i barnets kost senareläggas. Denna rekommendation gäller fortfarande i många länder. Den aktuella studien visar nu att barnhälsovården även fortsättningsvis kan ge information om bröstmjölkens fördelar ur olika aspekter, men även för att minska risken för att barnet skall få någon allergisjukdom. Information kan även ges att fisk tidigt i barnets kost inte ökar risken för allergi och att tillskott av AD-vitamin, under förutsättning att dessa är baserade i olja, under första levnadsåret inte ökar risken för allergisjukdom.

Syftet med denna avhandling har varit att studera kostens betydelse under första levnadsåret för allergiutveckling under de första 4 levnadsåren, och i synnerhet med avseende på amning, regelbunden konsumtion av fisk vid 1 års ålder samt tillskott av AD-vitamin baserat i jordnötsolja under barnets första levnadsår.

Amning
Bröstmjölk verkar kunna utgöra ett visst skydd mot uppkomst av astma och eksem, men inte för allergisk sensibilisering mot vanliga födoämnen eller luftburna allergen. Amning i minst 4 månader minskade risken för både övergående och kvarstående astma och eksem. Ytterligare ett par månaders delamning minskade risken ytterligare. Amning minskade också allergisjukdomens svårighetsgrad. Bland barn med astma hade flera sänkt lungfunktion mätt som luftflödet i de centrala luftvägarna, om de hade ammats 2 månader eller kortare. Att ha flera allergisjukdomar minskar sannolikheten att besvären skall växa bort senare under barndomen. Risken att ha både eksem och astma samtidigt vid 4 års ålder halverades av helamning i upp till 4 månader.

Fisk i kosten vid 1 års ålder
Tidpunkten för introduktion av fisk senarelades om barnet hade tidiga symtom på astma eller eksem samt om allergisjukdom fanns hos någon av föräldrarna. För att dessa barn inte skulle påverka resultaten uteslöts de i de vidare analyserna. Fisk i barnets kost minst 2 gånger per månad vid 1 års ålder minskade risken för utveckling av någon allergisjukdom vid 4 års ålder, mest uttalad var riskminskningen för utveckling av flera allergisjukdomar samtidigt. Fisk regelbundet i barnets kost vid 1 års ålder ökade inte risken för allergisk sensibilisering generellt och för allergi mot fisk sågs t.o.m. en något minskad risk. Denna var dock inte statistiskt signifikant, vilket delvis kan förklaras av att antalet barn sensibiliserade mot fisk endast var 18 av 2­614 testade.

AD vitamin i jordnötsolja vid 1 års ålder
Barn som fått AD vitamin i jordnötsolja under första levnadsåret hade en minskad risk för utveckling av allergisjukdom vid 4 års ålder jämfört med barn som fått vattenlösliga vitaminer. Dessa barn hade också en lägre risk för kvarstående astma, allergisnuva och överkänslighet mot födoämnen, liksom för sent insättande astma. AD vitamin i jordnötsolja minskade risken för sensibilisering mot födoämnes- och inhalationsallergen generellt och skyddade även mot höga allergennivåer, nivåer som i allmänhet förknippas med en klinisk allergisjukdom. Regelbundet tillskott av jordnötsolja i form av oljebaserade vitaminer under barnets första levnadsår ökade inte heller risken för sensibilisering mot jordnöt.

Studierna i avhandlingen baseras på data från BAMSE-undersökningen (Barn Allergi Miljö i Stockholm en Epidemiologisk undersökning). Födelsekohorten består av 4 ­089 barn födda mellan 1994-1996. Vid födelsen insamlades information om olika omgivningsfaktorer såsom passiv rökning och bostadsförhållanden. Dessutom ställdes frågor om allergisjukdom i familjen och sociala bakgrundsfaktorer. När barnen var 1, 2 och 4 år besvarade föräldrarna enkäter med frågor om symtom som framför allt var förknippade med allergisjukdom. Frågor ställdes även om uppfödning och nyckelexponeringar i barnets miljö. Vid 4 års ålder var svarsfrekvensen 91% och vid en klinisk undersökning av barn mättes lungfunktion och serum analyserades med avseende på förekomst av allergiantikroppar mot vanligt förekommande allergen från födoämnen samt luftburna allergen.

För uppkomst av allergisjukdomar under de 4 första levnadsåren används begrepp som övergående, kvarstående och sen allergisjukdom. För att inte resultaten skulle påverkas av att barnet fick tidiga symtom på allergisjukdom och modern därför ammade sitt barn längre eller introducerade fisk senare, har barn som fått tidiga symtom på astma eller eksem uteslutits i analyserna.

Studierna har bedrivits vid enheten för Arbets- och miljömedicin inom Centrum för Folkhälsa, Stockholms läns landsting samt Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

För mer information kontakta:
Inger Kull, doktorand vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.
Tel: 08-7373 673
Mobil: 070-484 13 65
E-post: inger.kull@sll.se

Anna Persson, informationsansvarig vid Institutet för miljömedicin.
Tel: 08-524 875 05
Mobil: 070-658 75 05
E-post: anna.persson@imm.ki.se

Kontaktinformation
Karolinska Institutet är ett av Europas ledande medicinska universitet. Genom forskning, utbildning och information medverkar Karolinska Institutet till att förbättra människors hälsa. Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet utser varje år pristagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. För mer information besök hemsidan ki.se