Isländsk familjepolitik 1944-1984
Trots den nordiska välfärdsmodellen har Island utvecklat ett annorlunda välfärdssystem än de andra nordiska länderna. Under efterkrigsperioden har Islands utgifter till välfärdsstaten varit låga, inte bara i ett nordiskt utan även i ett europeiskt perspektiv. Jämförelser av utgifter till service och stöd till barnfamiljer i mitten av 1990-talet visar att de isländska utgifterna låg på ungefär hälften av utgifterna i de andra nordiska länderna. Gudny Bjork Eydal undersöker i sin avhandling utvecklingen av den isländska familjepolitiken under perioden 1944-1984.
Avhandlingen bygger på en dokumentanalys av alla förslag till lagar som riktades till föräldrar och barn i Althingi under perioden. Studien fokuserar på familjerätt, bidrag/ekonomiska transfereringar och service till barnfamiljer.
Resultaten visar att statens roll angående ekonomiskt stöd till familjer med barn debatterades mycket i början av undersökningsperioden. Från 1962 kännetecknades diskussionen av ett ökat erkännande av statens ansvar och från och med 1960-talet gav Island lika mycket ekonomiskt stöd till barnfamiljerna som de andra nordiska länderna. Barnavårdslagar och familjerätt utvecklades i samarbete med de andra nordiska länderna. Så småningom förändrades politiken från att utgå ifrån att familjer hade en försörjare till den så kallade tvåförsörjarfamiljen, i vilken både mannen och kvinnan förväntas lönearbeta. Beskattning av gifta kvinnors inkomster var en fråga som debatterades kraftigt från mitten av 1940-talet till 1958 då nya lagar gav gifta kvinnor rätt till 50% avdrag från inkomster före skatt, men 1978 infördes individuell beskattning. Isländska kvinnors arbetsmarknadsdeltagande ökade kraftigt under 60- och 70 talen och samtidigt var deras födelsetal något högre än i andra nordiska länder. Trots detta var en diskussion om offentlig barnomsorg nästan obefintlig i Althingi tills början av 1970-talet, och även lagar om föräldraledighet kom jämförelsevis sent i Island. Denna utveckling skiljer sig på många punkter ifrån utvecklingen i Norden i övrigt.
Inom välfärdsforskningen förklarar man ofta välfärdsstatens framväxt i de övriga nordiska länderna med förekomsten av en stark arbetarrörelse och starka socialdemokratiska partier. I Island har man istället haft ett stort och starkt högerparti men ett relativt litet och svagt socialdemokratiskt parti. I avhandlingen undersöks de olika politiska partiernas roll i Althingi under utformningen av familjepolitiken. Resultaten visar att utvecklingen delvis kan förklaras utifrån partipolitiken. Partierna längst till vänster förespråkade en mer omfattande familjepolitik och statligt stöd till barnfamiljer. Men resultaten visar också att både centerpartiet och högerpartiet har förespråkad ökat stöd till barnfamiljer vid olika tidpunkter. Det faktum att familjerätt och barnavårdslagar inte diskuterades i partipolitiska termer tyder också på att det fanns andra viktiga drivkrafter bakom utvecklingen.
Avhandlingens titel: Family Policy in Iceland 1944 – 1984
Avhandlingsförfattare: Gudny Björk Eydal
Fakultetsopponentens namn: Dr. polit. Anne Skevik.
Tid och plats för disputation: Fredagen den 16 december 2005 kl. 13.15, Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Gudny Björk Eydal, tel. +354 5254258(arb.)
e-post: ge@hi.is
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Besöksadress: Skanstorget 18
Postadress: Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
