Konsten att ta upp tråden igen i ett samtal
Samtalet vid middagsbordet i en familj med flera barn kan vara rörigt och fullt av avbrott. De olika familjemedlemmarna har olika frågor som de behöver diskutera eller reda ut. Därför krävs att man ger varandra utrymme i samtalsrummet. Ett barn vill meddela de andra vad hon önskar sig i julklapp, ett annat har en historia att berätta och föräldrarna vill få reda på hur det gått på ett prov som ett av barnen just har haft. Cajsa Ottesjö beskriver i sin avhandling hur sådana kommunikativa projekt kan genomföras trots att middagen samtidigt pågår med allt vad det innebär av avbrott, t.ex. för att be någon skicka rödbetorna eller begär att få påfyllning av maten.
Men hur gör egentligen deltagarna för att fortsätta eller återgå efter sådana avbrott? I fyra olika studier visar Cajsa Ottesjö hur olika språkliga uttryck kommer till användning för att skapa sammanhang mellan olika icke fullföljda delar av sådana kommunikativa projekt. Hon diskuterar i avhandlingen olika former av återgående handlingar. Dels sådana språkliga handlingar som innebär att en talare fortsätter precis där den blev avbruten och dels sådana där fortsättningen binds till det tidigare med en konjunktion, t.ex. så. Talaren kan även avsluta ett avbrytande turutbyte med en återgångsmarkör som men iallafall. Slutligen kan talaren med ett yttrande som får jag prata färdigt nu kräva tillbaka turen för att fortsätta sitt projekt.
Avhandlingsförfattaren beskriver bland annat uttrycken men iallafall och jo iallafall, vilka båda betraktas som markörer för att signalera återgång till någon tidigare enhet. Men iallafall markerar vanligen slutet på en utvikning från huvudtråden eller på en sidosekvens som t.ex. har rett ut någon oklarhet i det som sagts eller fördjupat beskrivningen av något som berättas. Jo iallafall återgår till en redogörelse eller diskussion som avbrutits framförallt av något utanför den pågående redogörelsen och efter att talaren inte längre har ordet.
Cajsa Ottesjö ger även en utförlig beskrivning av det lilla ordet så som diskursmarkör. Det är ett av samtalsspråket mest använda ord och det har flera olika funktioner för att strukturera samtalet och vägleda lyssnarna i hur de ska tolka det kommande yttrandet i förhållande till det som tidigare sagts. Så i inledningen till ett yttrande kan ge yttrandet en vidareförande och sammanbindande funktion; så kan signalera att yttrandet är en slutsats eller ett resultat av något som sagts tidigare men även att yttrandet är förståelsekontrollerande. Ett så som inleder ett yttrande fungerar sammanbindande mellan olika delar av en tur eller mellan turer i samtalet. Dessutom kan ett prosodiskt markerat så vara ett ensamt yttrande och markera avslutningen på en aktivitet samtidigt som den öppnar för nästa aktivitet.
Avhandlingens titel: Att fortsätta och att återgå. Studier i koherensskapande praktiker i vardagliga flerpersonssamtal.
Opponent: Professor Auli Hakulinen
Disputationen äger rum lördagen den 3 december 2005 kl. 10.15
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Cajsa Ottesjö,
e-post: cajsao@ling.gu.se
Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
tel. 031-773 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
