Stroke som komplikation vid hjärtkirurgi
Den kirurgiska manipulationen av aortan vid hjärtkirurgi innebär ett riskmoment för komplikationen stroke. Det antyder resultaten i den avhandling som Patrik Boivie försvarar vid Umeå universitet den 2 december.
Sedan hjärt-lungmaskinen introducerades på 1950-talet har en enorm utveckling skett inom hjärtkirurgin och idag betraktas en hjärtoperation som ett rutiningrepp. Stroke är tämligen sällsynt i sammanhanget, men det är en allvarlig komplikation i hjärnans blodcirkulation som kan förstöra resultatet av en i övrigt framgångsrik hjärtoperation. Vid bypass-kirurgi noteras stroke vid ungefär 2,4 % av ingreppen, varav cirka två tredjedelar är en direkt följd av operationen (tidig stroke). I den resterande tredjedelen ses ett fritt intervall mellan operation och symtom (sen stroke) och där är andra faktorer inblandade. Sammanfattningsvis är dessa typer av stroke två olika sjukdomar med skilda bakomliggande mekanismer.
Avhandlingen har fokus på sambandet mellan ateroskleros (”åderförkalkning”) i aorta och stroke. De kliniska studierna ger ny insikt i strokemönstret efter hjärtkirurgi. Bl.a. är stroke i höger hjärnhalva vanligare, ett fynd som teoretiskt kan kopplas till hur lossade partiklar från aorta (s.k. embolier) når hjärnan via blodcirkulationen i dess kärlgrenar. Dessutom bekräftar studierna flera tidigare kända riskfaktorer. Vid tidig stroke konstateras ett starkt samband med ateroskleros i aortan, dessutom finns samband med stigande ålder och föregående strokesjukdom. Kvinnor förefaller vara överrepresenterade i gruppen med sen stroke.
I en experimentmodell visar studierna hur en upprepad manipulation av aorta med s.k. aortatång framkallar emboliska partiklar i blodflödet. Aortatång krävs vid rutinkirurgi. Den största partikelmängden ses vid första tångöppningen för att sedan stegvis minska vid upprepad användning av tången. Den sammantagna effekten av upprepade manövrar är dock alarmerande. Dessa resultat ifrågasätter kirurgiska metoder med upprepad tångsättning. I samma experimentmodell undersöktes effekten av ett s.k. intra-aortalt filter (en håvliknande anordning i aorta). Ett sådant filter fångar visserligen upp material men skaver också loss partiklar som inte fastnar. Nettoeffekten är oklar och fortsatt klinisk utvärdering krävs.
Sammanfattningsvis belyser avhandlingen den risk som en sjukligt förändrad aorta innebär för stroke vid hjärtkirurgi. Studierna ger ny insikt i olika strokemönster och på vilket sätt aortamanipulation kan framkalla denna komplikation. I förlängningen kan arbetet leda till nya tekniska lösningar för att minska risken för stroke vid hjärtkirurgi.
Patrik Boivie är AT-läkare och doktorand vid Inst. för kirurgisk och perioperativ vetenskap, kirurgi/thorax. Han nås på via sjukhusväxeln, på telefon 090-785 00 00 eller e-post patrik.boivie@vll.se.
Fredagen den 2 december försvarar Patrik Boivie, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet sin a avhandling med titeln: Cerebrovascular accidents associated with aortic manipulation during cardiac surgery. Svensk titel: Stroke till följd av aortamanipulation som komplikation vid hjärtkirurgi
Disputationen äger rum kl. 13.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhöskolan.
Fakultetsopponent är professor Henrik Ahn, Thorax-kärlkliniken, Universitetssjukhuset Linköping.
