Förtroende för politiker och deras beslut
Ett välfungerande politiskt system kräver att medborgarna i viss utsträckning litar på beslutsfattare och ibland accepterar beslut som går de emot. Avhandlingen Demokratins infrastruktur visar att besluts-processens utformning spelar roll för om människor litar på beslutsfattarna och deras beslut.
Förtroendet för politiker och politiska institutioner (såsom regeringen och riksdagen) har sjunkit kontinuerligt i Sverige sedan början på 1970-talet. Denna trend har väckt stor uppmärksamhet i den samhällsvetenskapliga forskningen, där man har försökt att förstå drivkrafterna såväl som vilka konsekvenser trenden kan få för samhället i stort. Förtroende är en av demokratins grundvalar och den internationella forskningen har visat att den har t ex stor betydelse för människors benägenhet att betala skatt, följa lagar och att acceptera politiska beslut som går dem emot. Men vad är det då som skapar förtroende för politiska institutioner?
Den samhällsvetenskapliga forskningen har identifierat ett antal olika faktorer som ligger till grund för politiskt förtroende. En förklaringsfaktor, som stöds av opinionsundersökningar, är att förtroende för politiska institutioner beror av statens service till den enskilde. Svenskar som är nöjda med det de får från staten i form av bidrag, utbildning, infrastruktur osv tenderar med andra ord att känna ett större förtroende för beslutsfattande organ. Mätetalet på deras nöjdhet är inte hur många beslut som blev populära, utan det är mer fruktsamt att titta på populariteten av hur besluten fattades. Det är just detta resonemang som ligger bakom en viktig samhällsvetenskaplig hypotes – att den enskildes förtroende för politiska institutioner, och därmed acceptansen av impopulära beslut, bygger på huruvida hon uppfattar beslutsprocessen som rättvis och legitim. I avhandling testas denna hypotes i en fråga som stundtals har varit mycket kontroversiell i Sverige nämligen utbyggnaden av Västkustbanan till en dubbelspårig järnväg och bygget av Hallansåstunneln. Beror den närmaste omgivningens förtroende för Banverket enbart på fördelar för den enskilde och hans närmiljö eller spelar det också någon roll hur Banverket har hanterat själva beslutsprocessen?
Avhandlingen bygger på opinionsdata från två omfattande och synkroniserade postenkäter samt en uppföljande analys av beslutsprocessen i sju orter där järnvägsutbyggnaden har varit som mest kontroversiell (Åsa, Frillesås, Varberg, Falkenberg, Båstad, Glumslöv och Lund). Avhandlingen bekräftar att Svenskens förtroende för ett politiskt beslut till stor del grundar sig på nöjdheten med beslutsprocessen. Oväntat nog är denna faktor så stark att den tom påverkar förtroendet för den valda bansträckningen, vilket är en fråga där omedelbara fördelar för den enskilde normalt förväntas dominera. Ett annat oväntat resultat visade sig vara att den egna möjligheten att utöva ett inflytande i frågan, att kunna påverka besluten, endast i ringa grad påverkar Svenskens förtroende för den politiska processen.
Avhandlingens titel: Democracys Infrastructure: The Role of Procedural Fairness in Fostering Consent
Fakultetsopponentens namn: Docent Anders Sannerstedt, Lund
Tid och plats för disputation: Onsdagen den 21 december 2005 kl. 13.15, Sal 10, universitetsbyggnaden, Vasaparken, Göteborg
Kontaktinformation
Avhandlingsförfattare: Marcia Grimes, tel. 031-204467(bost.), 031-773 4138(arb.)
marcia.grimes @cefos.gu.se
Svenbo Johansson, avdelningsdirektör
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Box 720, 405 30 Göteborg
tel. 031-773 1022
