Vilken form av demokrati fungerar i Latinamerika?
Det sveper en vänstervåg över Latinamerika. I bland annat El Salvador, Venezuela och Brasilien finns idag vänsterpartier som förespråkar demokratier med stort folkligt deltagande – och de har starkt stöd. Men vilka former av demokratier har förutsättningar att utvecklas i Latinamerika och vilka aktörer kan acceptera dessa demokratier? Går det att lära något av historien?
Martin Nilsson, statsvetare vid Växjö universitet, har i sin doktorsavhandling ”Demokratisering i Latinamerika under 1900-talet – vänstern och demokratins fördjupning” studerat vänsterpartiernas roll i demokratiseringen av länder i Latinamerika.
Han har bland annat studerat processen när ett land har gått från militärdiktatur till en demokrati med fria val, och därefter hur demokratin har utvecklats efter det första valet. Studierna har framför allt inriktats på vilken form av demokrati som har utvecklats i landet och hur vänstern har påverkat denna utveckling.
– Det är tydligt att i de fall där vänstern har suttit med vid förhandlingsbordet under demokratiseringsprocessen har utvecklingen oftast gått mot en slags socialdemokratisk liberal demokrati, liknande vår svenska, med inslag av sociala och ekonomiska rättigheter. Denna form av demokrati infördes t ex i Costa Rica 1948 och i Venezuela 1958. Ett motsatt fall var Colombia, som började demokratiseras 1958, där man införde en minimal form av demokrati, som i princip bara omfattade fria val. I en sådan valdemokrati har man visserligen allmän rösträtt men i övrigt har folket mycket begränsade rättigheter, säger Martin Nilsson.
En tredje form av demokrati är deltagardemokratin som innebär ett stort folkligt deltagande, en form av socialism, både i beslutsfattande och i genomförande av beslut. Erfarenheterna från Latinamerika, bland annat från Chile och Guatemala, visar att denna form av demokrati hittills inte har varit särskilt lyckosam. I både Guatemala och Chile slutade den med en statskupp, 1954 respektive 1973. I båda länderna fanns starka aktörer som inte kunde acceptera en demokrati som i så hög grad byggde på ett folkligt inflytande.
– Med dessa båda händelser i minnet finns det anledning att följa vänstervågen i Latinamerika idag med extra intresse. Ämnet har blivit högaktuellt och frågan är om förutsättningarna för en deltagardemokrati har förändrats, säger Martin Nilsson.
Martin Nilsson är sedan 1996 verksam vid Institutionen för samhällsvetenskap vid Växjö universitet, idag som adjunkt och ställföreträdande prefekt vid institutionen. Han är född och uppvuxen i Fridlevstad, utanför Karlskrona.
Avhandlingen ”Demokratisering i Latinamerika under 1900-talet – vänstern och demokratins fördjupning” försvaras den 9 december 2005, kl 13.00-15.00 i sal Myrdal, Växjö universitet. Opponent är docent Anders Uhlin, Lunds universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Martin Nilsson, telefon: 0470-70 84 74, e-post: martin.nilsson@vxu.se eller informatör Elisabet Wartoft, tel 0470-70 84 77, 0709-70 37 34, e-post elisabet.wartoft@vxu.se
Beställ boken från Kerstin Brodén, Växjö University Press, 0470-70 82 67, e-post: kerstin.broden@vxu.se
