Naturen återhämtar sig efter blyföroreningar

I skogsmarkens ytskikt finns höga halter av det mycket giftiga ämnet bly som en följd av mänskliga utsläpp av blyföroreningar i atmosfären. Det finns en oro att marklevande djur och växter påverkas negativt av detta. Med modern teknik går det nu att bevisa att det bly som finns i växter, bäckvatten och markens ytskikt har sitt huvudsakliga ursprung från luftföroreningar. Tills för några år sedan trodde man att alla blyföroreningar härstammade enbart från den moderna industrins utsläpp, inte minst från bilavgaser under andra halvan av 1900-talet. Men nedfallet har varit betydande ända sedan 1000-talet, då den storskaliga gruvdriften började i Sverige och övriga Europa. Indikationer finns nu också på att luftföroreningar fanns redan för 5000 år sedan. Dessa föroreningar var dock mycket marginella i jämförelse med den moderna föroreningstoppen under slutet av 1970-talet som var upp till 10 000 gånger högre.
– Tack vare att hårdare miljökrav infördes under slutet av 1970-talet släpper vi i dag inte ut mer bly än under medeltiden, berättar Jonatan Klaminder.

Enligt Jonatan Klaminders beräkningar kommer föroreningsblyet att finnas i markens ytskikt i hundratals år framöver. Blyet frigörs långsamt till djupare delar av marken och halterna i markens ytskikt, där den största hotbilden finns, kommer att minska framöver. I de djupare delarna av marken kommer blyet delvis att fastläggas under flera 1000-tals år och endast mindre mängder kommer att med tiden sköljas ut i våra bäckar och vattendrag. Det bedöms som osannolikt att halterna i grund- och bäckvatten kommer att stiga till kritiska nivåer för vattenlevande djur eller göra vattnet otjänligt att dricka i framtiden.
– En viktig lärdom från blyproblematiken är att allt inte blir rent så fort vi stänger av ”föroreningskranen”, utan att det kan ta flera generationer innan naturen har läkt. Men nu har den börjat återhämta sig tack vare en lyckad miljöpolitik. Denna lugnande bild är viktig att förmedla i tider då vi miljöforskare tenderar att blåsa upp hoten, vilket enbart leder till att förtroendet för all miljöforskning urholkas, säger Jonatan Klaminder.

Fredagen den 16 december försvarar Jonatan Klaminder, institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, sin avhandling med titeln ”The fate of airborne lead pollution in boreal forest soils”. Svensk titel: Det luftburna blyets öde i svensk skogsmark. Disputationen äger rum klockan 10.00 i lilla hörsalen, KBC, Umeå universitet. Opponent är professor John G. Farmer, University of Edinburgh, Skottland.

Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Jonatan Klaminder
Telefon: 090-786 97 84
E-post: jonatan.klaminder@emg.umu.se