Grisar bekänner färg
Amelie Johansson vid Högskolan i Kalmar har studerat variationer i arvsmassan (DNA) hos gris som påverkar immunförsvar, blodbild och färgteckning. Studierna visar att vita grisar har ett större behov av järntillskott än grisar med en annan variant av KIT-genen. Ett område på kromosomen framför KIT-genen har också identifierats som kan påverka uttrycket av genen så att Hampshiregrisar får sitt karakteristiska vita bälte.
Genom att följa nedärvningen av olika arvsanlag (gener) och egenskaper i flera generationer, kan man identifiera områden i DNA:t som påverkar immunförsvaret, blodbilden och färgteckningen. Gris och andra husdjur är väl lämpade för sådana studier då man på en relativt kort tid och på ett
enkelt sätt kan få fram ett stort familjematerial genom avel. Grisen är dessutom lik människan i flera medicinska avseenden, samt är ett av de viktigaste köttproducerande djuren i världen. Genom att identifiera gener som påverkar till exempel sjukdomsresistens och köttkvalité kan egenskaper som dessa förbättras via avel samtidigt som man får mer kunskap om den genetiska regleringen.
Den första delen i avhandlingen bygger på tidigare studier där två områden i DNA:t som påverkar antalet vita blodkroppar och dess funktion identifierats på grisens kromosom 1 och 8. Sambandet mellan dessa regioner och olika immunförsvar bekräftas hos två olika grupper av
grisar i ett av arbetena i avhandlingen. För några av kromosom 8 generna har deras positioner i förhållande till varandra och till andra genetiska markörer tydliggjorts. Fler studier krävs dock för att klargöra om och hur någon av dessa gener bidrar till den variation som studerats i immunförsvaret.
En av generna på kromosom 8 är KIT-genen vilken är nödvändig för utvecklingen av pigmentceller, blodceller och könsceller. Flera varianter av denna gen finns hos gris och Amelie Johansson har studerat vilken inverkan några av dessa har på blodbilden samt på färgteckningen hos grisar av olika raser. Resultaten visar att blodbilden hos vita grisar skiljer sig något från grisar med en annorlunda KIT-variant och att de dessutom har ett större behov av järntillskott de första veckorna efter födelsen. Färgteckningen hos de studerade grisarna varierade från helt vit till vit med mindre svarta prickar eller större svarta områden främst på bakdelen av kroppen och i pannan. En av KIT-varianterna, som ger Hampshirerasen dess färgteckning svart med ett vitt bälte runt bålen och skuldrorna, beror förmodligen på en mutation framför KIT-genen. I ett försök att hitta denna mutation har ca 380 000 baspar framför KIT-genen analyserats. Ett mindre område har studerats mer ingående och två regioner som är mycket lika mellan olika arter och kan påverka uttrycket av KIT-genen har identifierats. Ytterligare studier krävs dock för att hitta mutationen som resulterar i det vita bältet hos Hampshiregrisar.
Avhandlingen heter ”Genetic polymorphism in pigs with focus on chromosome 8 genes”. Disputationen äger rum fredagen den 27 januari kl 09.15 i hörsalen, Falken, Nygatan 18 B, Kalmar. Opponent är Professor Michel Georges, University of Liège, Belgien.
Kontaktinformation
Amelie Johansson
tel: 0480-44 61 30
e-post: amelie.johansson@hik.se
