Pengarna regnar ner över Lunds förbränningsforskare

Strax före jul meddelade SSF att de tilldelar medel för att skapa ett strategiskt forskningscentrum inom förbränningsteknik. Beloppet har i dagarna fastställts till 28 miljoner kronor. Energimyndigheten och industrin offentliggjorde i fredags att de har beslutat att satsa 48 respektive 32 MSEK på det nationella centrat CECOST med bas i och en stor del av verksamheten förlagd till Lund. EU meddelar även att de betraktar Förbränningstekniskt centrum som en unik europeisk facilitet och att man därför avser att satsa ca 750 000 EUR för att bereda internationella forskare möjlighet att utnyttja centrumets resurser.
Medlen ska användas till att kraftigt förstärka den framgångsrika förbränningsforskning som bedrivs på LTH. Målet är att skapa effektivare förbränning med lägre bränsleförbrukning och färre miljöskadliga utsläpp som följd i t ex diesel- och bensinmotorer, gasturbiner, kraftverk och värmepannor.
Biobränslen har blivit ett allt viktigare forskningsområde på LTH, t ex att anpassa förbränningsapparater till att bättre klara de nya bränsletyperna. Brandsäkerhet är ett annat, t ex genom att förebygga brandrisker i trä, pellets och andra fasta bränslen eller att utveckla bättre släckmedel eller skyddande konstruktioner i byggnader.
Ett viktigt forskningsredskap är beröringsfria mätmetoder i form av avancerad laserdiagnostik, vilket är en internationell spetskompetens för LTH:
– Tidigare har förbränningsprocessen varit som ett slutet rum. Förbränningsprocessen har helt enkelt inte kunnat studeras i detalj. Tack vare optiska mätmetoder går det nu att analysera vad som sker i tid och rum, ända ner på molekylnivå, förklarar Marcus Aldén, professor i Förbränningsfysik på LTH.
Utveckling av modeller för datorsimuleringar är också ett viktigt inslag i verksamheten. För att beskriva en förbränningsprocess krävs kunskaper från bl a fluiddynamik, kemisk kinetik och termodynamik.
– Denna ständiga och nära växelverkan mellan grundforskning och tillämpningar, från grundläggande atom- och molekylfysik till att modellera processerna t.ex i en dieselmotor, är en förutsättning för att kunna bedriva sådan här forskning, menar Marcus Aldén. Enligt honom har få universitet i världen den bredd som LTH och Lunds universitet kan uppvisa inom området. Vid LTH medverkar ett 100-tal personer i forskningen.
SSF-medlen är märkta till grundläggande forskning medan pengar från Energimyndigheten och industrin går till mer tillämpade projekt. Genom att samordna verksamheterna skapas en organisation där forskningsresultat snabbt kan omsättas i tillämpningarna och effektivt föras ut till industri och samhälle. Företagen tar aktiv del i projektverksamheten och centrats ledningsstruktur. Industrifinansiärer är bl a Siemens Industrial Turbomachinery, E.ON och Volvo Aero Corporation.

Faktaruta:
Förbränningstekniskt centrum är ett samarbetsorgan bestående av avdelningarna för Förbränningsfysik och Brandteknik samt institutionen för Energivetenskaper. En nyligen genomförd internationell utvärdering, beställd av Energimyndigheten, gav mycket högt betyg åt CECOST, Centre for Combustion Science and Technology, som många av centrats forskare är engagerad i. Särskilt nämndes forskningen kring dieselmotorer, biobränslen och laserdiagnostik som framgångsrika, delvis världsledande. Sedan 2002 har ett 90-tal artiklar publicerats och ett laboratorium av högsta internationella standard för laserdiagnostik har utvecklats. På www.stem.se finns pressmeddelande om Energimyndighetens utdelningsbeslut

Kristina Lindgärde
Pressansvarig
Lunds Tekniska Högskola
LTH:s kansli
Box 118
221 00 LUND
046-222 07 69
0709-75 35 00
kristina.lindgarde@kansli.lth.se
www.lth.se

Kontaktinformation
För mer information, kontakta Marcus Aldén, professor Förbränningsfysik, 046-222 76 57, 0708-10 76 57, Marcus.Alden@forbrf.lth.se Läs mer på www.forbrf.lth.se och www.cecost.lth.se