Golfbanor gynnar biologisk mångfald
Golfbanor är inte bara bra ur rekreationssynpunkt, de har även ett högt naturvärde. I de dammar som är vanliga vattenhinder på en golfbana finns bland annat sällsynta grodor, vattensalamandrar och den idag akut hotade ålen. Det visar en magisteruppsats från Göteborgs universitet.
Golfbanor brukar vanligtvis inte associeras med höga naturvärden, utan snarare med intensiv skötsel och användningen av konstgödsel och ogräsmedel. Men golfbanans unika miljöer är viktiga för den biologiska mångfalden. Biologerna Anders Lindström och Lars Berntsson från Göteborgs universitet har undersökt tre västsvenska golfbanor: Lysegården, Torreby och Öijared. De har bland annat tittat på vilken slags naturtyper som finns på golfbanorna och hur vattenmiljöerna ser ut.
Resultaten visar att det på banorna finns en mängd olika småbiotoper, där många innehåller viktiga element som grov död ved och bärbuskar. Död ved är en förutsättning för biologisk mångfald och används av många arter som födokälla, boplats och som skydd undan kyla och torka. Blommande buskar och träd har också förutsättningar att dra till sig många olika arter med sin nektar och pollen.
Dammar är andra viktiga ekosystem för många känsliga och hotade organismer. De är också en av våra mest varierande och artrika naturtyper. Eftersom dammar i dag är relativt ovanliga inslag i landskapet, fyller golfbanans konstgjorda dammar en viktig funktion för dessa växter och djur. De dammar som Anders Lindström och Lars Berntsson undersökt visade sig innehålla en stor mängd arter, där flera är sällsynta eller hotade. Golfbanorna visade sig därmed ha goda förutsättningar att förvalta miljöer med höga naturvärden.
Golfbanorna har två olika typer av naturvärden. Dels de värden som finns trots golfbanans närvaro, som till exempel en bäckravin, och dels sådana som kommit till på grund av golfbanan, som till exempel en damm. Författarna anser att det är viktigt att skilja på dessa värden när det gäller skötsel av banorna. De naturvärden som finns trots golfbanan mår bäst av att lämnas orörda och få utvecklas fritt, menar Anders Lindström och Lars Berntsson. Istället bör man på golfbanor satsa på åtgärder som gynnar de golfbanespecifika naturvärdena. Det är viktigt att i ett tidigt skede klargöra vilka arter, strukturer och miljöer man vill gynna.
– I vissa fall kolliderar naturvårdens intressen med golfsportens, men ofta är det bristande kunskap som sätter gränser för ett fruktbart samarbete. Användning av gödning och pesticider samt en ensidig skötsel får självklart negativa konsekvenser på miljön, men det är inte sällan att det är en missriktad välvilja som är orsaken till att den biologiska mångfalden reduceras. Vi har sett flera exempel på detta, bland annat där man satt ut exotiska arter, rensat bort döda träd eller förändrat ljusförhållanden, säger Anders Lindström.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Anders Lindström
Tel: 031-775 29 58
E-post: ag.lindstrom@gmail.com
Lars Berntsson
Tel: 0302-30921
E-post: labe71@yahoo.se
Handledare: Jan Stenson, tel: 031-773 3668, e-post: J.Stenson@zool.gu.se
och Thomas Appelqvist, tel: 031-773 2656, e-post: thomas.appelqvist@botany.gu.se
Magisteruppsatsen har titeln: En undersökning av golfbanors potential som bärare av höga naturvärden
