Föränderliga vitmossor

Till skillnad från kärlväxter korsar sig inte mossarter med varandra; det uppstår inga nya arter och de ekologiska egenskaperna förändras mycket lite. Detta är den av expertisen allmänt vedertagna bilden. Men i en ny doktorsavhandling av växtekologen Rayna Natcheva visas att det trots allt pågår ett utbyte av gener som kan leda till att mossornas egenskaper förändras. Hon har undersökt två arter av vitmossa ( Sphagnum capillifolium och Sphagnum quinquefarium) och funnit att de korsar sig med varandra. Merparten av hybridsporerna i dessa korsningar är inte fertila, men några av dem är faktiskt det.

– Det är svårt att bestämma när det rör sig om en hybrid, alltså om en korsning mellan dessa vitmossor, säger Rayna Natcheva. Det räcker inte med noggranna mätningar av mossans yttre utan man måste komplettera med gentekniska analyser. Jag har utgått från platser där bestånden av de båda vitmossorna möts, och det är där jag har hittat hybrider.

– Jag har också undersökt hybridernas sporer och funnit att en del är fertila. Om detta stämmer för vitmossor kan det mycket väl också gälla för andra mossor.

Mycket av dagens ekologiska forskning handlar om den s k kolbalansen, dvs hur kol fördelar sig i jordens ekosystem. Hur mycket kol som är fritt och hur mycket kol som är bundet har en avgörande betydelse för jordens klimat. Den mängd kol som finns upplagrad i torv är ungefär lika stor som den mängd som finns i atmosfären. Torvmossar och myrmarker är därför viktiga faktorer i ekosystemet; det normala är att de binder kol i torven. Men om vegetationen förändras kan myrmarkens förmåga att binda kol förändras. Det faktum att vitmossan kan förändras snabbare än man hittills trott måste beaktas i studier av kolbalansen och dess konsekvenser.

Kontaktinformation
Rayna Natcheva nås för ytterligare information på tel 046 222 86 97. Hon disputerar den 31 mars. Hennes doktorsavhandling heter Evolutionary Processes and Hybridization within the Peat Mosses, Sphagnum.