Samma gymnasiekurs på olika villkor
De nationella proven i gymnasiet stöder inte en likvärdig betygssättning. Kärnämneskurserna ger eleverna olika förutsättningar att lära sig det som betygen ska mäta. Det visar en avhandling i pedagogik av Helena Korp, adjunkt vid Högskolan Väst.
Ett av huvudsyftena med nationella prov – som på gymnasiet ges i svenska, engelska och matematik – är att stödja en likvärdig betygssättning. I avhandlingen ”Lika chanser på gymnasiet? En studie om betyg, nationella prov och social reproduktion” undersöker Helena Korp hur de nationella proven används som stöd vid betygssättning.
Hon finner stora skillnader mellan skolor och program i hur proven förbereds, genomförs och används. Variationen sätts i samband med undervisningens villkor och traditioner i olika gymnasiemiljöer, men också med skolans differentierande funktioner.
Avhandlingen visar att eleverna på olika skolor och olika program gör de nationella proven och betygsätts på olika villkor – men också att undervisningen ger dem mycket skilda förutsättningar att nå målen och att möta kriterierna för de högre betygen. På vissa håll begränsas kurserna till ett visst betygsspann där högsta betyg inte finns med. Hon pekar också på att kärnämnenas sätt att konstruera och förmedla kunskap utgår från andra koder än yrkesprogrammens karaktärsämnen, medan de studieförberedande programmens karaktärsämnen på ett tydligt sätt stärker kunskapsutvecklingen i kärnämnena.
– Även om kärnämneskurserna på pappret har samma mål, så är det inte så i praktiken, säger Helena Korp.
– I studieförberedande program har de en mera kognitiv och abstrakt inriktning och ligger därför mera i linje med de nationella proven. Dessutom får eleverna på de studieförberedande programmen ofta en rejäl och strategisk förberedelse av sina lärare inför de nationella proven, något som inte gäller eleverna på de yrkesförberedande programmen, säger hon.
Helena Korp betonar dock att skillnaden inte alltid går mellan yrkes- och studieförberedande program – programmen kan se väldigt olika ut på olika skolor, beroende till exempel på skolans status, lokalisering, traditioner och även på enskilda lärare.
Den viktigaste slutsatsen är kanske att ambitionerna bakom 1990-talets gymnasiereform att likställa chanserna för elever med olika studieinriktning och bakgrund inte kan anses ha realiserats på en tillfredsställande nivå. Det är något som ofta tolkas som utslag av elevernas skilda motivation och begåvning, trots att eleverna faktiskt inte i realiteten ges samma förutsättningar att lära.
Helena Korp lägger fram avhandlingen vid Malmö Högskola.
Kontaktinformation
Tid: Fredag 8 september, 10.15-12.15
Plats: Malmö Högskola, Lärarutbildningen, Nordenskiöldsgatan 10, Sal D138
För mer information: kontakta Helena Korp, 0520 – 22 37 57, helena.korp@hv.se
Pressmeddelandet lämnat av Torsten Arpi, Informationsavdelningen, 0733-975134, torsten.arpi@hv.se
