Ett varmare klimat – snart möjligt att se skogens reaktion
Det mycket torra vädret i somras påverkar trädens tillväxt och gör innebörden av växthuseffekten mer påtaglig. I Heureka-programmet vid Sveriges Lantbruksuniversitet arbetar forskare med att hantera effekterna av klimatförändringar på skogens utveckling.
Träd växer normalt mer om det är varmt, men i samband med långvarig torka misslyckas ofta föryngringar och redan etablerade träd blir stressade.
– Klyvöppningarna i blad och barr stänger för att minska förlusten av vatten genom transpiration. Då stoppas fotosyntesen och produktionen av biomassa begränsas. Ett minskat vattenflöde genom trädet minskar också näringsupptaget. Om det fortfarande är torka på sensommaren när knopparna anläggs, påverkar det också kommande års tillväxt, säger Michael Freeman, forskare vid Institutionen för ekologi och miljövård, SLU i Uppsala.
Han arbetar i forskningsprogrammet Heureka med att modellera effekterna av klimatförändring på skogen. Heureka är ett nytt datorbaserat hjälpmedel till stöd för skoglig analys och planering. Kärnan i Heureka är prognosmodeller för trädens utveckling. I de traditionella modellerna, som baseras på statistik för hur skogen har utvecklats under tidigare år, ingår parametrar som till exempel ålder och antalet stammar per hektar.
– Den traditionella modellen är överlägsen när det gäller uppskattning av den korrekta nivån på virkesproduktionen. Men vi kan inte lita på den om klimatet förändras, säger Michael Freeman.
Den varma och torra sommaren i år är kanske en tillfällighet, men vi kan faktiskt förvänta oss betydligt varmare och torrare klimat i framtiden på grund av växthuseffekten. SMHI förutspår att medeltemperaturen i Sverige stiger med 2-5 grader under kommande 100 år och att nederbörden i stora delar av landet kommer att minska under vegetationsperioden.
Därför kopplar Michael Freeman på en processbaserad modell, där fysiologiska och andra processer i träden ingår, till den traditionella. Modellen visar dynamiken och skattar effekten av olika skötselalternativ vid fyra skilda klimatscenarier som är framtagna vid Rossby Center, SMHI. I dag kan man med modellen göra en klimatrespons för gran och tall i varje typ av bestånd var som helst i landet. Beroende på beståndets utseende, till exempel bladytans storlek och markens egenskaper, har klimatet olika stark inverkan på skogens tillväxt.
Det är inte tänkt att den kombinerade modellen i första hand ska beskriva årsvariationer utan den ska simulera effekter på längre sikt. Det går dock inte att göra en prognos över 100 år med modellen i ett enda steg eftersom exempelvis en ökad mängd koldioxid i atmosfären inte betyder en linjärt ökad biomassaproduktion.
– Om träden växer bättre efter en tid får de en större krona och ett större vattenbehov. Då kan vattentillgång och näring från marken begränsa produktionen och den positiva effekten dämpas.
Man simulerar därför i kortare steg. Michael Freeman tror att fem år är ett lämpligt tidsintervall för att gå in och justera hur klimatet påverkar beståndets tillväxt.
– En större noggrannhet är inte nödvändig. Vi vill inte ge intryck av större precision än vad modellen egentligen kan åstadkomma.
Under hösten ska man införa klimatresponsen i Heureka och testköra datorsystemet i ett inledande försök att spegla klimatförändringarnas inverkan på skogens tillväxt.
Kontaktinformation
Dr Michael Freeman, 018-67 25 65
E-post: Michael.Freeman@eom.slu.se
