När livet blir en mardröm – partnervåld mot gravida
En graviditet innebär inget skydd för våldsutsatta kvinnor. Övergreppen fortsätter och kan t.o.m. öka under havandeskapet, konstaterar barnmorskan Kerstin Edin som vid Umeå universitet den 22 september försvarar en avhandling om detta känsliga ämne.
Avhandlingen är den första som producerats inom ramen för Nationella genusforskarskolan vid Umeå universitet.
Nio intervjuade kvinnor beskriver i avhandlingen hur deras liv blev en mardröm när partnern förvandlades till en förövare. Två bröt upp från sina relationer under graviditeten på grund av livshotande våld. De övriga höll mestadels fasaden uppe och dolde de pågående övergreppen för mödravården medan de gick en balansgång mellan hopp och förtvivlan, eller valet att stanna eller ge sig av. Ämnet är så känsligt att kvinnorna sällan tar upp det själva med vårdpersonalen; tre av kvinnorna i studien berättade för barnmorskan men endast en ansåg att det var till någon hjälp. Det behövs en direkt fråga för att problemen ska uppdagas, men för att bättre gagna kvinnorna erfordras också en ökad förståelse för deras komplicerade situation.
Uppskattad förekomst av partnervåld mot gravida varierar, bl.a. beroende på hur frågorna ställs och vilka olika definitioner på våld som används. Hittills har två svenska studier presenterats och visar på siffror mellan 1,3 % och 4,3 %.
Målet med avhandlingen var att undersöka det partnerrelaterade våldet mot kvinnor i Sverige från olika perspektiv och med särskilt fokus på graviditetsperioden. Data för de tre studierna samlades 1998-2003 med bl.a. en enkät till alla yrkesverksamma mödravårdsbarnmorskor i Västerbottens län samt forskningsintervjuer med barnmorskor, utsatta kvinnor och med yrkesgrupper som arbetar med behandling av våldsbenägna män. Resultaten belyser problemets komplexitet, både från de professionellas och från kvinnornas perspektiv. Barnmorskorna var kunniga om partnerrelaterat våld mot kvinnor, men utan klara riktlinjer blev de osäkra och ställde sällan direkta frågor eftersom ämnet upplevdes känsligt och tabubelagt.
De professioner som arbetar med våldsbenägna män i olika program i och utanför kriminalvården hade som yttersta målsättning att männen skulle ta ansvar för sitt våld. Enligt deras uppfattning var våldsamma män tämligen vanliga män, men avvikande på områden som samspel, kommunikation, nära relationer och i sin kvinnosyn. I agendan ingick vanligtvis inte ”känsliga” frågor, t.ex. om graviditet och samlevnad. Trots de professionellas goda avsikter att skapa en förändrad maskulinitet tycktes deras tillvägagångssätt och tankegångar delvis kunna motverka deras egna eftersträvade syften. Resultaten utmanar till att söka nya vägar och strategier.
Kerstin Edin är barnmorska och doktorand vid enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap, tel. 090-785 13 33, mobil 070-314 96 46, e-post kerstin.edin@epiph.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 22 september vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, epidemiologi och folkhälsovetenskap, och har titeln ’Perspectives on intimate partner violence, focusing on the period of pregnancy’.
Disputationen äger rum på svenska, kl. 09.00 i Sal B (Rosa salen), 9 tr., Tandläkarhögskolan.
Fakultetsopponent är prof. Margareta Hydén, Inst. för beteendevetenskap, Linköpings universitet.
Kontaktinformation
Porträttbild kan hämtas via
http://www.umu.se/medfak/aktuellt/bilder/
