Utvecklingsförsenade barn har också behov av samspel med andra barn
Funktionshindrade och utvecklingsförsenade barn har samma behov som andra barn av självständighet och samspel med andra barn för att fungera positivt. Barn med utvecklingsförsening och samtidiga beteendeproblem blir dock över tid sämre bemötta av förskolepersonal vilket över tid riskerar försämra dessa barns hälsa.
Lena Almqvist har i sin doktorsavhandling i psykologi undersökt hälsa för små barn med och utan utvecklingsförsening/funktionshinder. Hälsa och funktionshinder ses i undersökningen som begrepp som mer handlar om att fungera positivt i vardagen än som motpoler, det vill säga att ha en god hälsa innebär inte automatiskt frånvaro av sjukdom eller funktionshinder.
– Många olika faktorer både hos barnen själva och i miljön har betydelse för positivt fungerande i vardagen, men få isolerade faktorer kan säga något om hälsa och positivt fungerande över tid, säger Lena Almqvist. Detta gäller såväl faktorer som funktionshinder och utvecklingsförsening, som förskole- eller hemmiljö.
De faktorer som ändå framträdde som viktiga i förhållande till hälsa och positivt fungerande var framför allt autonomi, upplevelse av kontroll över sitt liv, samspel med andra barn, och god tillgänglighet till stimulerande aktiviteter i närmiljön. Över tid visade sig faktorer såsom samspel med andra barn vara viktigare i förhållande till positivt fungerande, än exempelvis miljöfaktorer. Här skiljde sig inte barn med och utan utvecklingsförsening åt. Skillnaden uppstod enbart om barnen med utvecklingsförsening också uppvisade beteendeproblem. Barn med beteendeproblem och utvecklingsförsening blev över tid sämre bemötta av personal på förskolan jämfört med barn utan utvecklingsförsening och beteendeproblem. Personalens bemötande var också den enda enskilda miljöfaktor som kunde visa på stabilitet eller förändring i positivt fungerande över tid.
– Hälsa för små barn handlar om mycket mer än att bara vara frisk och utvecklas enligt normen, säger Lena Almqvist. Det handlar också om samspel, miljö, aktivitet och delaktighet, eller helt enkelt att fungera positivt i vardagen. Det är sällan så att någon faktor kan förklara varför ett barn har god hälsa och ett annat inte. Många olika faktorer samspelar där var och en av dessa får sin roll i förhållande till barns hälsa genom de andra, till exempel barnets beteende påverkar bemötandet från vuxna och andra barn. I min forskning har jag försökt att se vilken betydelse dessa mönster av faktorer har för barns hälsa och positiva fungerande i vardagen över tid. Genom att förstå hur vissa faktorer påverkar andra för att i slutändan påverka barns hälsa, kan insatser riktas mot att stärka dessa faktorer.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Lena Almqvist på telefon 021-10 31 97, 0708-70 94 14
