Biobränsleuttag rubbar inte kretsloppen
Biobränsle från skog och åker är i praktiken koldioxidneutrala. Detta har Göran Ågren och Riitta Hyvönen-Olsson vid SLU kommit fram till i sina beräkningar av kolets kretslopp.
Biobränslen kan produceras på åkermark som energigrödor (raps och rörflen), som skördas varje år, eller energiskog, som skördas med 5-10 års intervall. I forskarnas beräkningar visar det sig att energiskogen binder mer koldioxid än alternativa ettåriga jordbruksgrödor skulle ha gjort. Ettåriga energigrödor binder ungefär lika mycket som andra jordbruksgrödor.
Om man tar ut mer biobränsle från skogen, dvs. om man tar tillvara grenar och toppar förutom stammarna, får man en viss ökning av koldioxidhalten i luften. I det långa loppet blir skillnaden dock mycket liten jämfört med om man lämnar hyggesresterna i skogen. Även detta biobränsleuttag kan därför betraktas som i stort sett koldioxidneutralt.
För att en stor del av kvävet ska bli kvar på växtplatsen rekommenderas att man lämnar barr och blad. En del kvävegödsling måste troligen ändå göras. Kalcium, magnesium och kalium finns till stor del kvar i askan efter förbränningen. Denna vedaska skulle kunna återföras till skogen eller energiodlingen.
Fakta Skog 3/2006* (http://www2.slu.se/forskning/2006/FaktaSkog/FS06-03 )
BILD 1: (http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/notiser06-05/grot.jpg). Ett ökat biobränsleuttag från skogen kan i långa loppet betraktas som koldioxidneutralt.
BILD 2: Energiskog skördas med 5-10 års intervall. (http://www2.slu.se/aktuellt/2006/pressbilder/notiser06-05/Energiskog.jpg ) Foto: Göran Ågren
Kontaktinformation
Göran Ågren, e-post Goran.Agren@eom.slu.se, 018-67 24 49, Riitta Hyvönen-Olsson; e-post Riitta.Hyvonen@eom.slu.se, 018-67 34 19
