Birkakrigaren – både elitsoldat och kulturbärare
Hur såg den vikingatida krigarens vardag och världsbild ut? Hur speglar dessa krigare samhället i stort under en period i vår förhistoria som var färgad av krig och konflikter? Dessa frågor besvarar Charlotte Hedenstierna-Jonson i en ny avhandling vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet.
Avhandlingen om krigaren, den materiella kulturen och det militariserade samhället baseras på de senaste årens arkeologiska utgrävningar av Birkas Garnison, och tar upp Birkakrigarnas organisation, tillhörighet och internationella kontakter. Frågorna rör också krigarnas roll i det vikingatida Birka.
– Att Norden under vikingatid var ett isolerat samhälle och att dess kanske mest kända invånare var våldsamma värstingar är en myt. Den nordiska krigareliten var väl medveten om vad som hände i den kända världen. Och den tog en aktiv del i utvecklingen, säger Charlotte Hedenstierna-Jonson.
Vapen och utrustning men också stridsteknik och klädedräkt berättar om långväga politiska och diplomatiska kontakter. Spåren av kontakter med folkgrupper kring Svarta havet, stäppnomader och araber är uppseendeväckande. Andra influenser kom från det östromerska Bysans, och från Västeuropeiska franker och anglosaxer. De nordiska krigarnas framgångar berodde inte bara på skeppen och på ett skrämmande rykte utan lika mycket på erfarenhet och skicklighet i stridskonst, fälttåg och befästningsbyggande, berättar Charlotte Hedenstierna-Jonson.
– Det vikingatida samhället var i mångt och mycket ett militariserat samhälle, uppbyggt kring och genomsyrat av krig och konflikter. Hela samhället påverkades av de ideal och värderingar som detta förde med sig. Krigaridealet hade en central roll, något som avspeglade sig såväl i vardagen som i kulten, säger Charlotte Hedenstierna-Jonson.
På Birka växte det fram en kulturell yttring som var tydligt präglad av platsens många internationella kontakter. Skandinavisk form blandades med arabisk, stäppnomadisk och bysantinsk, med dyrbar import och avancerat hantverk. Denna kultur blev ett kännetecken för invånarna i flertalet handelscentra efter de östliga färdvägarna på vägen från Birka till Bysans, och krigarna fungerade som kulturbärare.
Avhandlingens titel: The Birka Warrior – the material culture of a martial society
Ytterligare information
Charlotte Hedenstierna-Jonson, doktorand vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, mobil 0703710717, e-post chj@arklab.su.se
För bild, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, tfn 08-16 13 77, e-post maria.sandqvist@eks.su.se.
