Från kartell till statligt ägande – ny doktorsavhandling kartlägger den svenska bryggerinäringen.
Den svenska bryggeriindustrins omvandling under efterkrigstiden fram till mitten av 1970-talet kännetecknas av institutionella förändringarna som ledde fram till alkoholpolitiska avregleringar, skärpt övervakning av kartellsamverkan och implementerandet av en konkurrenslagstiftning. För bryggeriindustrin, som under mellankrigstiden hade varit organiserad i bryggerikartellen Bryggeriidkareförbundet, innebar detta en förändrad konkurrenssituation. Doktorsavhandlingen Kartellen som sprängdes, som presenteras på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet den 20 september, har kartlagt skeenden i den svenska bryggeriindustrin 1945 – 1975.
De lokala och regionala försäljningsmonopol som hade organiserats av kartellen Bryggeriidkareförbundet kom under efterkrigstiden att utmanas av de stora bryggerikoncernernas expansion – främst AB Stockholms Bryggerier och AB Pripp & Lyckholm i Göteborg. Detta ledde fram till att koncernerna i Stockholm och Göteborg fusionerades, och tillsammans bildade de Pripp – Bryggerierna AB år 1964.
Under samma period tog sig nya och tidigare icke kartellanslutna bryggerier in på marknaden. De viktigaste förklaringsfaktorerna var de samtida strukturella förändringarna inom distributionssektorn och nya förpackningslösningar, där öl tappat på burk var den enskilt viktigaste innovationen. De bryggerier som hade förmåga att möta detalj- och partihandelns nya krav på effektivare distributionslösningar kunde utöka sina försäljningsområden och erövra betydande marknadsdelar.
Vid introduktionen av mellanöl år 1965 hade konkurrensen på den svenska ölmarknaden ökat betydligt. Vid sidan av att flera svenska bryggerier vidgade sin distribution och ökade sin försäljningsvolym tog sig allt fler utländska bryggerier, främst från Danmark, in på marknaden. Den intensifierade konkurrenssituationen satte stor press på storkoncernen Pripps. Trots omfattande strukturrationaliseringar föll koncernens marknadsandelar tillbaka, en faktor som bidrog till en diversifiering av verksamheten.
Under tidigt 1970-tal ledde expansionsproblemen fram till att dryckesrörelsen inom Pripps blev allt mer underordnad. Man valde då att omvandla koncernen till förvaltningsbolaget PRIBO, med Pripps som ett av flera dotterbolag. År 1973 startade förhandlingar med den danska bryggerikoncernen De Forenade Bryggerier (Carlsberg/Tuborg) och svenska staten om en försäljning av dryckesrörelsen, vilket ledde fram till att svenska staten köpte 60 procent av Pripps år 1975. Samma år fusionerades PRIBO och Beijer Invest. Genom dessa förändrade ägarförhållanden kom således den största delen av den tidigare kartellanslutna bryggeriindustrin att hamna i statlig eller Beijer Invests ägo.
Tid för disputation: fredag 20 oktober 2006 kl 10.00
Plats: Hörsal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg
Avhandlingens titel: Kartellen som sprängdes. Svensk bryggeriindustri under institutionell och strukturell omvandling 1945 – 1975
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta avhandlingsförfattare Peter Sandberg, telefon 031-7734093, e-post peter.sandberg@econhist.gu.se
