Viktigt att utjämna könsskillnader inom psoriasisvården
Män med psorasis besöker oftare hudspecialisten än kvinnor. Kvinnorna vänder sig istället till distriksläkare eller behandlar sig själva. Margaretha Uttjek har i sin avhandling studerat psoriasisvård och hur det är att leva med sjukdomen i vardagen
Margaretha Uttjek har gjort intervjuer och en enkätundersökning bland personer med psoriasis i Västerbottens län. Hon har även intervjuat politiker, vårdgivare och tjänstemän i länet. Syftet med studien är att den ska bidra till en förbättrad psoriasisvård länet.
Resultaten visar att män har högre sammanlagd vårdkonsumtion och besöker hudspecialist oftare än kvinnor. Kvinnor å andra sidan besöker distriktsläkare oftare och behandlar sig själva i hemmet i större utsträckning än män. Förutom patientens kön påverkar även andra faktorer hur mycket vård patienten konsumerar, exempelvis patientens ålder, inkomst, ledbesvär och hälsorelaterad livskvalitet.
Avståndet till närmaste vårdinrättning har också betydelse. De som bor nära söker oftare vård än de som bor längre ifrån. De som har längre än 30 kilometer besöker sin vårdinrättning betydligt mer sällan.
Margaretha Uttjeks intervjuer med beslutsfattare visar på olika dilemman i ett gap mellan intentioner och praktik när det gäller psoriasisvården. Ett exempel är remisskravets för- och nackdelar. För att få söka vård för psoriasis krävs en remiss. En del av beslutsfattarna ser remisskravet som ett bra sätt att öka vårdens tillgänglighet och ett effektivt sätt att använda resurser, medan andra ser remisskravet som ett onödigt moment som ökar patienternas kostnader och tid i samband med behandling.
Ett annat exempel på ett dilemma är var gränsen går i ansvarsfördelningen mellan politiker och tjänstemän/vårdgivare i vissa prioriteringsfrågor.
Intervjuerna med personer med psoriasis visar att båda könen tycker att det värsta med att leva med psoriasis är sjukdomens synlighet och att de kan bli nedvärderade och diskriminerade på grund av den. De tyckte att den värsta tiden var under ungdomsåren. De flesta av dem som blev intervjuade hanterade med tiden dessa svårigheter på olika sätt och skapade sig därmed en acceptabel personlig livskvalitet. Trots det kunde de inte se något positivt med att ha psoriasis.
Margaretha Uttjek drar slutsatsen att det är viktigt utjämna eventuella könsskillnader inom specialiserad hudsjukvård och inom distriktsvård. Hon tycker att det är viktigt att se till att vården är tillgänglig för alla, och att beslutsfattare och personal inom vården beaktar att personer med psoriasis kan vara utsatta för nedvärdering och diskriminering.
Margaretha Uttjek, som är yrkesverksam i Umeå, är född och uppvuxen i Sorsele.
Kontaktinformation
För mer information eller intervju, kontakta gärna
Margaretha Uttjek, institutionen för socialt arbete och institutionen för folkhälsa och klinisk medicin dermatologi och venereologi, Umeå universitet
tel 070-589 07 18 eller e-post margaretha.uttjek@socw.umu.se
