Bakterier vid slutförvaring identifieras med DNA
Radioaktivt avfall ska enligt planer djupförvaras i berg och skyddas av barriärer som kopparkapsel och bentonitlera. Men för att garantera att förvaringen blir säker, gäller det att ta reda på så mycket som möjligt om miljön kring djupförvaringen. I en avhandling från Göteborgs universitet visar Ernest Chi Fru vilka slags bakterier som man kan förväntas hitta kring djupförvar, något han kartlagt med hjälp av DNA-teknik.
Bakterier i olika former finns överallt. Och eftersom de kan påverka sin omgivning på olika sätt, är det viktigt att ta reda på vilka bakterier som finns i berget kring de planerade djupförvaren. För att kartlägga vilka mikroorganismer som finns i en population, har Ernest Chi Fru använt sig av DNA-teknik. På liknande sätt som polisen samlar spår vid en brottsplats för att knyta en person till brottet, kan alltså mikrobiologen med hjälp av DNA undersöka gener hos organismer.
I Sverige mellanlagras radioaktivt avfall 40 meter under mark i bassänger, under vatten som är tusen gånger renare än vårt dricksvatten. Här kommer avfallet att förvaras i minst 40 år, så att värmen det genererar minskar och gör det mer hanterbart utan att radioaktivitet läcker ut. Sedan ska avfallet enligt planer djupförvaras i kopparkapslar i berg. Som första forskargrupp har Ernest Chi Fru och hans kollegor visat att en organism, som liknar bakterier resistenta mot radioaktiv strålning, finns i en av dessa underjordiska dammar. Organismen visade sig också påverka det rostfria stålet i bassängerna genom korrosion.
Samma problem kan uppstå när det gäller djupförvaringen, eftersom det långt nere i berget visade sig finnas många olika slags sulfidproducerande bakterier i grundvattnet som kan korrodera koppar. Men det faktum att bakterierna finns där behöver inte bara vara negativt. Vissa av dem har förmågan att binda radioaktiva metaller och därmed förhindra att de transporteras genom grundvattnet. En viktig sak som dock poängteras i avhandlingen är att omgivningen kring slutförvaringen behöver vara syrefri, för att på så sätt förhindra att behållarna rostar. Syre gör det dessutom lättare för radioaktiva metaller att transporteras i grundvattnet. Avhandlingen visar att bakterier som tar bort syre är vanliga i den här miljön.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Ernest Chi Fru
Institutionen för cell- och molekylärbiologi
Göteborgs universitet
Tel: 031-773 25 70
E-post: ernest.chi@gmm.gu.se
Handledare: Professor Karsten Pedersen
tel 031-773 25 78, mobiltfn: 0705-53 25 78
E-post: karsten.pedersen@gmm.gu.se
Avhandlingen har titeln: ”Molecular Characterisation of the Microbial Diversity in Natural and Engineered Intraterrestial Environments- A Focus on Igneous Rock Aquifers”
Disputationen äger rum: Fredagen den 27 oktober 2006 kl 10.00 i sal Ragnar Sandberg, Medicinaregatan 7E, Göteborg
