Fiskemetod och hållbart nyttjande av fiskbestånd viktigast för miljöanpassat fiske

Efterfrågan på livsmedel från havet beräknas stiga kraftigt de närmaste årtiondena. För att vi ska få ett så hållbart fiske som möjligt är det viktigt att kartlägga resursförbrukningen i hela produktionskedjan, från hav till bord. I sin avhandling presenterar Friederike Ziegler resultat som visar att beståndets tillstånd och fiskemetoden har stor betydelse för miljöpåverkan av fisk- och skaldjursprodukter, och att hemtransporten från butik är den ur miljösynpunkt viktigaste transporten.

Produktionen av vild fisk i världshaven är begränsad och många viktiga bestånd är redan idag överutnyttjade. Fisket medför fler miljöeffekter än den direkta effekten på det fiskade beståndet, som till exempel effekter på havsbottnar av fiskeredskap som dras längs botten, utkast av undermålig fisk, avgasutsläpp från bränsleförbränning och utsläpp av giftiga ämnen ur bottenfärger. För att produktion och konsumtion av fisk och skaldjur ska bli mer hållbar i framtiden är ett viktigt första steg att kartlägga resursförbrukningen i hela produktionskedjan. Livscykelanalysmetodiken (LCA) erbjuder ett strukturerat sätt att göra det på, och i sitt avhandlingsarbete har Friederike Ziegler använt och utvecklat LCA för användning för marina livsmedel.

Två olika fisken har studerats i detalj; det svenska torskfisket med trålar och bottengarn i Östersjön och västkustfisket efter havskräfta med konventionella trålar, artselektiva trålar och med burar. I det första fallet var produkten ett fryst torskblock, i det andra fallet ett kilo kokta havskräftor. Båda produkterna följdes under hela kedjan; från fisket till fiskauktionen, grossisten, butiken och slutligen till konsumenten.

Resultaten visar bland annat att fisket är den enskilt viktigaste delen i kedjan, och att det finns stora skillnader mellan olika fiskemetoder. Torskfisket med bottengarn och fisket efter havskräfta med burar ledde till betydligt mindre miljöpåverkan än övriga metoder. När det gäller transporter, så visade sig hemtransporten från butik vara den transport som hade störst betydelse i båda fallen.
– Lastbilstransporter mellan fabrik, grossist och mataffär har väldigt liten påverkan om man jämför med hemtransporten från affären. Hemtransporten visades vara viktig för båda produkterna, säger Friederike Ziegler.

I kräftstudien utvärderades också miljöeffekten av en förvaltningsåtgärd som infördes 2004, det vill säga obligatorisk användning av artselektiv trål vid havskräfttrålning på nationella vatten. Den selektiva trålen ledde till tydligt lägre miljöbelastning jämfört med den konventionella, vilket berodde på kraftigt minskad mängd kastad undermålig fisk och på betydligt större andel havskräfta i den landade fångsten.

Friederike Ziegler har hittat stora förbättringsmöjligheter vad gäller miljöpåverkan av fisk- och skaldjursproduktion, särskilt inom fisket, i form av både tekniska och strukturella åtgärder. I senare delar av livscykeln består förbättringsmöjligheter främst i att välja rätt produkter, bibehålla kvaliteten och minimera svinnet.

Kontaktinformation
För mer information, kontakta
Friederike Ziegler
Institutionen för marin ekologi
Göteborgs universitet/SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik
Tel: 031-335 56 54, mobil 0733-718724
E-post: fz@sik.se

Handledare: Per Nilsson, Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium
E-post: per.nilsson@tmbl.gu.se tel. 0526-68600 (växel)

Disputationen äger rum: Fredagen den 10 november, kl 10.00 i föreläsningssalen, Botanhuset, Carl Skottbergs gata 22B, Göteborg
Avhandlingen har titeln: “Environmental Life Cycle Assessment of seafood products from capture fisheries”

Bilder på fisk finns att tillgå från SIK om ni är intresserade. Kontakta i så fall Friederike.