Make-up for the stars and you!
Vilken roll har filmstjärnor spelat inom skönhetskulturen under det tidiga 1900-talet? Om detta handlar Therése Anderssons avhandling i filmvetenskap som läggs fram vid Stockholms universitet den 11 november.
Idag avfärdas ofta mode och skönhet som ytligt, inte minst genom dess uttryck i reklam och tidningar liksom kopplingen till celebritetskulturen.
– Mode och kosmetik är allt annat än ytligt. Filmindustrin och kosmetikaindustrin har en lång parallell historia som tar sin början i det tidiga 1900-talet med etablerandet av filmstjärnesystemet och med inflytande av make-upartister som Max Factor och kostymdesigners som Gilbert Adrian, berättar Therése Andersson vid Filmvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
I sin avhandling fördjupar Therése Andersson resonemanget och lyfter istället fram idéerna och estetiken bakom skönhetsidealen och visar på så sätt hur komplex diskussionen är. Filmstjärnor diskuteras därför i förhållande till tre teman: emancipation, konsumism och fysionomi. I diskussionen om emancipation behandlas kvinnors frigörelse under det tidiga 1900-talet och hur strävan efter individualitet och självständighet uttrycktes genom mode och kosmetik.
– De emancipatoriska signaler som återfinns inom skönhetskulturen medför en betoning på de transformativa möjligheterna, det vill säga kunskapen och makten att förvandla den egna personen efter eget tycke och smak. Att klä sig trendigt och att sminka sig blir på så sätt medel för att förstärka den egna identiteten och symboliskt uttrycka självständighet och oberoende, säger Therése Andersson.
Konsumtion av kläder och skönhetsprodukter under tidsperioden framhålls i resonemanget då de möjliggör ett individuellt uttryck, men också då de samtidigt upprätthåller sociala skillnader genom ekonomiska faktorer.
– Konsumtion ger i det här sammanhanget uttryck för förändring, konstruktion och rörlighet, vilket i sin tur både kan skapa och överbygga klasskillnader genom inhandling av de ”rätta” produkterna, säger Therése Andersson.
Fysionomiska tankegångar, som gör gällande att en människas personlighet kan utläsas genom det yttre utseendet, är också vanligt förekommande i beskrivningar av filmstjärnor i tidens populärpress, ett resonemang vilket också analyseras i avhandlingen.
– I populärpressen återfinns en indelning av filmstjärnor efter kategorier som personlighet och utseende, vilket skapar olika typer av kvinnligheter. De typer som presenteras är formade efter föreställningar om utseende; kropp, kläder, frisyr och make-up, men även utifrån faktorer som etnicitet liksom efter filmroller. Det gör att typerna fungerar som fasta former för kvinnligheter färdiga att använda, säger Therése Andersson.
Genom att studera samtidens veckopress och speciellt tidningen Filmjournalen med artiklar om och reklam för mode och skönhet, utifrån ovannämnda teman, belyser Therése Andersson hur motsägelsefulla dessa idéer är och hur komplex dess representation är i förhållande till filmstjärnor. Detta ställer således även frågor om självbild, identitet och kvinnlighet, och rör på så sätt både filmstjärnan och åskådaren.
I avhandlingen studeras filmstjärnor som Gloria Swanson, Mary Pickford, Joan Crawford och Greta Garbo.
Avhandlingstitel: Beauty Box – Filmstjärnor och skönhetskultur i det tidiga 1900-talets Sverige.
För mer information:
Therése Andersson, tfn arbete 08-674 76 40 eller 08-665 12 74, mobil 073-952 56 99, e-post therese.andersson@mail.film.su.se
För bild på Therése Andersson, kontakta Maria Sandqvist, Enheten för kommunikation och samverkan, Stockholms universitet, e-post maria.sandqvist@eks.su.se, tfn 08-16 13 77.
