Kostens och genernas roll för njurskador vid diabetes
Ett högt inslag av fiskprotein i kosten kan ha en skyddande effekt mot njurskador vid diabetes. Det är ett fynd som redovisas i den avhandling som Anna Möllsten försvarar vid Umeå universitet den 23 november.
Diabetes typ 1, tidigare kallad ungdomsdiabetes, är en kronisk sjukdom där kroppen inte kan producera det insulin som behövs för cellernas sockerupptag. Det ger förhöjt blodsocker med ofta allvarliga långtidskomplikationer som följd i t.ex. ögon, njurar och hjärt-kärlsystem. Upp till 30 % av patienterna drabbas av diabetisk njurskada som gör att njurarnas funktion försämras och att patienten till sist behöver dialys och njurtransplantation. Denna komplikation ökar också risken för hjärt-kärlsjukdom, t.ex. hjärtinfarkt och stroke.
Det är viktigt att finna faktorer som bidrar till risk för diabetisk njurskada, både för att kunna anpassa behandlingen efter individen och för att förstå vilka mekanismer som ligger bakom och i framtiden kunna utveckla bättre mediciner. I avhandlingen undersöks hur gener, rökning och kost påverkar risken för diabetisk njurskada. När en grupp typ 1-diabetiker från Sverige och Finland som drabbats av diabetisk njurskada (955 personer) jämfördes med en motsvarande grupp utan njurpåverkan trots minst 20 år med diabetes (555 personer) noterades skillnader i gener och livsstil som påverkar risken för att drabbas. Variationer som ökade risken för diabetisk njurskada påträffades i två gener som kontrollerar blodtrycket (angiotensin II typ 1 receptor och endotelcell NO-syntas) och i en gen som skyddar mot oxidativ stress (mangan superoxiddismutas). Hos de svenska deltagarna fanns indikationer på en samverkanseffekt mellan rökning och gener, dvs. att rökning verkade vara extra skadligt för personer med en viss genuppsättning.
Med en enkät undersöktes kostvanorna hos unga svenska typ 1-diabetiker som haft sjukdomen i minst 10 år. Ett spännande fynd i denna studie var att ett högt intag av fiskprotein (och även fett från fisk) hade en skyddande effekt mot protein i urinen, som är ett tecken på njurskada. Den fjärdedel av deltagarna som åt mest protein i sin normala kost hade inte förhöjd proteinhalt i urinen, men ett högt proteinintag kan ändå vara en accelererande faktor för den som väl drabbats av njurskada.
Anna Möllsten är doktorand vid enheten för pediatrik,
tel. 090-785 22 86
e-post: anna.mollsten@pediatri.umu.se
Avhandlingen läggs fram torsdagen den 23 november vid Inst. för klinisk vetenskap, pediatrik, Umeå universitet, och har titeln Factors Influencing the Risk of Diabetic Nephropathy – Analyses of Genes, Smoking and Diet.
Disputationen äger rum kl 09.00 i sal 260, by 3A, Norrlands universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är Lise Tarnow, Steno Diabetes Center, Danmark.
