Småskalighet och koppling till elevers lärande framgångsfaktorer för utveckling av skolmiljön
Miljön i de svenska skolorna är ofta kritiserad. Många pekar på problemen men få har hittills studerat hur skolorna kan göra något åt dem. I en doktorsavhandling vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet presenteras ny kunskap om hur skolor kan arbeta med att förändra den egna miljön – inte bara den fysiska utan också de psykosociala, pedagogiska och organisatoriska aspekterna av miljön och med elevernas delaktighet och lärande som viktiga beståndsdelar.
Studien visar att det finns framgångsrika metoder – men de är inte okomplicerade och de ställer krav på både fastighetsorganisationer, skolpersonal, elever, pedagogik och verklig skoldemokrati.
Den 17 november presenterar Alan Schürer sin avhandling Utveckling av skolmiljöer – aktiviteter och mening i ett småskaligt arbete, vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Den empiriska basen för avhandlingen är ett utvecklingsprojekt i form av ett samarbete mellan tre skolor i Göteborg och en fastighetsorganisation med ansvar för skolornas lokaler.
Totalt genererade projektet 67 olika delprojekt som har fungerat olika väl. Avhandlingen analyserar och beskriver tre av dem närmare, men dess slutsatser bygger på samtliga 67.
– Förändringsarbetet fungerar bäst när det kopplas till skolans kärnverksamhet, säger Alan Schürer. Det får inte upplevas som ytterligare en arbetsuppgift vid sidan av lärandet, utan ska vara en del av det kontinuerliga arbetet. Därför är det enklare att lyckas på skolor där man arbetar med lärande genom görande, inte enbart med teoretiska kunskaper.
Eleverna lär sig projekt- och förändringsarbete och avhandlingen visar att det är viktigt att koppla miljöarbetet till demokratiarbetet. Eleverna får vara med och fatta, genomföra och ta hand om besluten. Det senare t ex genom att fortsätta städa bort klotter på den korridorvägg de själva målat. En annan slutsats är vikten av småskalighet för att åstadkomma mening med och förståelse för arbetet. I ekonomiska termer kostar ett sådant delprojekt mellan 45 000 och 150 000 kronor.
– Det är bättre att arbeta med två toaletter än att arbeta med hela skolmiljön samtidigt.
Det är inte bara skolorna i projektet som ställts inför utmaningar. Fastighetsorganisationen, i detta fall kommunala LFF (Lokalförsörjningsförvaltningen), måste hitta nya vägar bland annat för att kunna hantera småskaligheten och anpassningen till varje skolas specifika förutsättningar och behov. I gengäld kommer de betydligt närmare sina brukare.
Avhandlingen hjälper praktiker att utveckla skolmiljön och bidrar med nya teoretiska kunskaper av intresse för fortsatt forskning. Dessutom lyfter den fram skolan som forskningsområde för företagsekonomin.
Tid för disputation: fredag 17 november kl 13.00
Plats: Volvosalen, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg
Avhandlingens titel: Utveckling av skolmiljöer – aktiviteter och mening i ett småskaligt arbete
Kontaktinformation
Avhandlingens författare: Alan Schürer, Företagsekonomiska institutionen, tel: 031-3650191, 070-365 09 11
Informatör Maria Norrström, 031-773 12 47, 0709-22 66 89, maria.norrstrom@handels.gu.se
