Hopparknä problematisk åkomma inom volleyboll
Kronisk smärta i knäskålssenan är vanligt förekommande hos volleybollspelare och tyvärr ett mycket svårbehandlat tillstånd, men klinisk undersökning och ultraljudsundersökning är av värde för elitsatsande volleybolljuniorer. Det visar Karl Gisslén i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet fredagen den 8 december.
Karl Gissléns avhandling visar att elitsatsande juniorer vid Riksidrottsgymnasiet för volleyboll har liten risk att utveckla besvär från knäskålssenan (hopparknä-patellar tendinopathy) om det föreligger normala kliniska och radiologiska (ultraljud samt Doppler-undersökning) fynd vid start. Om det föreligger sensmärta och radiologiska förändringar i senan redan vid start kvarstår ofta smärtproblematik vid fortsatt träning och matchspel. Ökat blodflöde i knäskålssenan förefaller ha visst samband med smärtutveckling i senan.
Karl Gisslén arbetar som sjukgymnast vid Riksidrottsgymnasiet för volleyboll i Falköping, samt i Svenska Tyngdlyftningsförbundet. Han har intresserat sig för den relativt vanligt förekommande åkomman hopparknä, ”patellar tendinopathy”, som tyvärr ofta hindrar och ibland omintetgör volleyboll- och tyngdlyftarkarriären. Hopparknä yttrar sig som belastningsrelaterad smärta i knäskålssenan, och är ett svårbehandlat tillstånd som ofta leder till modifierat idrottande och inte sällan behov av operativ åtgärd. Rehabiliteringstiden efter operation är långvarig (6-12 månader) och resultaten är varierande och osäkra. Tillståndet drabbar främst volleybollspelare, och bland elitspelare har 40-50 % haft hopparknä någon gång under sin karriär. Orsaken är okänd, men hög intensitet och frekvens i träning och matchspel anses kunna vara utlösande faktorer.
Regelbundna kliniska undersökningar samt undersökning med ultraljud och Doppler (blodflödesmätning) under de tre skolåren visade att knäskålssenor med normala fynd (kliniska och radiologiska) vid start har låg risk att utvecklas till hopparknä under de tre skolåren. Flera av senorna som diagnostiserats som hopparknä vid start hade kvarstående smärtproblematik efter tre skolår. Hos elever som hade senförändringar vid ultraljudsundersökning men inga smärtor i senan kan tillkomst av kärlflöde (Dopplerfynd) indikera en försämring av tillståndet med utveckling av sensmärta. I en icke regelbundet idrottsaktiv kontrollgrupp (inte mer än 3 tim/v) förekom inte ökat blodflöde i knäsenan eller hopparknä. Ökat blodflöde i knäskålssenan förefaller ha visst samband med smärtutveckling i densamma.
I en fallstudie på en elittyngdlyftare (olympiska lyft) med hopparknä studerades effekten av behandlingsmetod med förhårdnande injektioner under ultraljud-/Dopplervägledning mot området med kärl/nervinväxt. Behandlingen medförde smärtfrihet samt medgav snabb (2 veckor) och full återgång i tyngdlyftning utan att medföra senbristning. Fallstudien indikerar att den smärtande knäskålssenan tål tunga belastningar och är stark, i motsats till vad man tidigare trott. Fynden motiverar studier för att utvärdera styrkan i den smärtande knäskålssenan.
Vid Riksidrottsgymnasiet för volleyboll (60 platser fördelade i åk 1-3, pojkar/flickor, 15-19 år) grupptränar eleverna lika veckomängd ca 13 tim/v. Majoriteten av eleverna representerar Svenska juniorlandslaget vid internationella turneringar.
Fredagen den 8 december försvarar Karl Gisslén, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, idrottsmedicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln: The patellar tendon in junior elite volleyball players and an Olympic elite weightlifter. Disputationen äger rum kl 09.00 i Frankesalen, Universitetshallen (IKSU), Gösta skoglundsväg Umeå. Fakultetsopponent är Professor Jon Karlsson, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborgs universitet.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta leg.sjukgymnast Kalle Gisslén på telefon 070-403 03 18, e-post kalle.gisslen@vgregion.se.
