Tyngre sjukdomsbörda för arbetare än tjänstemän
Människor med arbetaryrken dör tidigare och är mer sjuka i livet än andra socioekonomiska grupper. Om alla var ”lika sjuka” som de högre tjänstemännen skulle en tredjedel av sjukdomsbördan i Sverige försvinna, visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Tydligast syns skillnaden mellan arbetare och tjänstemän när det gäller folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, depression, och rygg- och nackbesvär.
– Om vi riktar insatser mot att minska ojämlikheten i hälsa mellan arbetare och tjänstemän kommer vi också att minska de stora sjukdomsgrupperna i samhället. För hälso- och sjukvården skulle det innebära enorma besparingar, säger Rickard Ljung, läkare och forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap.
Med begreppet sjukdomsbörda avser epidemiologerna en sammanvägning av dödlighet och funktionsnedsättning till följd av sjukdom. Sjukdomsbördan mäts med Disability-adjusted life years (DALY), där en DALY motsvarar ett friskt levnadsår som gått förlorat på grund av sjukdom. För hjärt-kärlsjukdom, som är den största sjukdomsgruppen för både män och kvinnor totalt i Sverige, står förtida död för den övervägande största andelen av sjukdomsbördan. När det gäller depression, den näst största sjukdomsgruppen, står funktionsnedsättning till följd av sjukdom för den största andelen av sjukdomsbördan.
I sin avhandling visar Rickard Ljung att ungefär en tredjedel av den svenska sjukdomsbördan är ojämnt fördelad. Människor med arbetaryrken löper betydligt större risk än tjänstemän att drabbas av för tidig död eller sjukdom till följd av de stora folksjukdomarna, som hjärt-kärlsjukdom, depression, eller rygg- och nackbesvär. Skillnaden gäller för både män och kvinnor. Alkoholberoende och självmord är två sjukdomsgrupper som framförallt hos män också visar på tydliga skillnader mellan arbetare och tjänstemän. Bland cancersjukdomarna har arbetare ungefär dubbelt så stor börda för lungcancer än tjänstemännen. Bröstcancer är en av de få sjukdomar som visar ett motsatt mönster, där kvinnor i tjänstemannayrken har en högre sjukdomsbörda än kvinnor med arbetaryrken.
Avhandlingen belyser även de mekanismer som ur ett livsloppsperspektiv kan antas bidra till utvecklingen av socioekonomiska skillnader i hälsa. Bland annat framgår att risken att drabbas av hjärtinfarkt ökar med antalet år i arbetaryrken. Skillnader i livsstilsbeteende såsom hög alkoholkonsumtion, rökning och fysisk inaktivitet förklarar en del av den ökade risken. Men det verkar också ha betydelse för när under livet man varit arbetare och hur man har rört sig mellan arbetar- och tjänstemanna yrken.
Avhandling: Socioeconomic Inequalities in Health – Epidemiological studies of disease burden, mechanisms, and gender differences av Rickard Ljung, Institution för folkhälsovetenskap, Avdelningen för socialmedicin, Karolinska Institutet. ISBN: 91-7140-941-6
Kontaktinformation
För mer information, kontakta:
Leg läkare, Med Dr Rickard Ljung
Tel: 08-737 38 62 eller 070-580 97 47
E-post: rickard.ljung@sll.se
Pressekreterare Katarina Sternudd
Tel: 08-524 838 95 eller 070-224 38 95
E-post: katarina.sternudd@ki.se
