Valet av partner påverkar utveckling mot nya arter
Hannar av svartvit flugsnappare sjunger strofer från sin konkurrent halsbandsflugsnapparens sång om dessa är i numerisk majoritet, vilket kan leda till att honorna väljer fel. Nina Svedin har i sin avhandling undersökt faktorer som kan leda till att hybrider uppstår. Disputationen äger rum vid Uppsala universitet den 16 december.
Den stora artrikedomen av växter och djur är ett resultat av miljoner års biologisk utveckling (evolution), där artbildning kan ses som formationen av reproduktiva barriärer mellan olika populationer. Idag har vi grundläggande kunskap om hur arter bildas, men de underliggande mekanismerna är fortfarande till stor del okända. Genom att studera vilka beteenden och situationer som leder till hybridisering mellan två arter kan man dra slutsatser om vilka evolutionära förändringar som måste till för att genflödet ska avstanna. Nina Svedin har undersökt hur naturlig och sexuell selektion (om reproduktionsframgången styrs av faktorer i den naturliga miljön, eller av valet av partner) kan påverka formationen av reproduktiva barriärer mellan två naturligt hybridiserande flugsnappararter: halsbandsflugsnappare (Ficedula albicollis) och svartvit flugsnappare (F. hypoleuca).
Resultaten visar bland annat att både tillgång till partners och olika individers förmåga att urskilja sexuella signaler påverkar hybridiseringsmönstret. Att individer kan tvingas hybridisera om det finns ont om partners av den egna arten är inget oväntat resultat. Men ett nytt och helt oväntat resultat var att förmågan att identifiera rätt partner påverkades av arternas olika frekvens i olika områden. I detta fall verkar den underliggande orsaken vara att svartvita flugsnapparhannar blandar in fler strofer från halsbandshannarnas sång när de häckar i områden där halsbandsflugsnapparna är numeriskt dominanta, och därmed kan honorna få det svårare att urskilja en partner av rätt art.
Hon undersökte också flera olika aspekter i hybridhannars livscykler, såsom parningsframgång, antal flygga ungar, livslängd mm. Hon fann att sexuell selektion hade stor betydelse för hybridhannarna. De hade inte lika stor framgång i att attrahera honor, och största andelen av den avkomma som hybridhannarna uppfostrade var i själva verket avkomma till en annan hanne.
Avhandlingen presenterar sammanfattningsvis goda bevis för att sexuell selektion kan ha konsekvenser för de barriärer som hindrar fortsatt genflöde mellan två populationer efter det att det väl har bildats en hybrid mellan närbesläktade arter.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Nina Svedin, tel: 018-471 26 62, 070-448 53 24, e-post: Nina.Svedin@ebc.uu.se
