Svagt känslomässigt stöd ökar diabetesrisk för kvinnor
Svagt känslomässigt stöd och stressig arbetssituation är faktorer som ökar risken för diabetes hos kvinnor, däremot kan detta inte påvisas hos män. Det visar den avhandling som Margareta Norberg försvarar vid Umeå universitet den 12 januari.
Resultaten kommer från en studie som bygger på Västerbottens Hälsoundersökningar i Umeå-området. Ett annat fynd är att vanliga rutinmetoder, som används på varje vårdcentral, räcker för att fastställa om en person har hög risk att i framtiden få typ 2-diabetes (tidigare kallad åldersdiabetes). Det är en viktig kunskap av två skäl: För det första medför denna diabetesform hög risk för allvarliga hjärt-kärlsjukdomar, för det andra kan den förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor om man upptäcker den i tid. Rutinmetoden består i att man mäter fastande blodsocker innan frukost, dessutom mäts längd och vikt för berälkning av BMI (kroppsmasseindex) samt HbA1c, ett blodprov som återspeglar den genomsnittliga blodsockernivån från de senaste månaderna. Förhöjda värden på ett av dessa prov är mycket vanligt och medför inte särskilt hög diabetesrisk, men vid förhöjda värden på två eller alla tre är risken väsentligt högre.
I en större studie från Västerbottens Hälsoundersökningar med ca 16 500 västerbottningar, som undersöktes åren 1990-1994 och återigen 10 år senare, låg fokus på dem som samtidigt hade flera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, s.k. metabolt syndrom. Det tydligaste resultatet var att personer med högst grundskoleutbildning har dubbelt så hög risk än personer med högre utbildning än gymnasiet. Detta gällde kvinnor i större utsträckning än män.
Dessutom framkom ett samband mellan en snuskonsumtion på fler än 4 dosor per vecka och metabolt syndrom, fetma eller förhöjda halter av triglycerider (ett blodfett). Snusning av den omfattningen förekom i nämnvärd grad (hos mer än 5%) bara bland trettio- och fyrtioåriga män. Sambanden fanns kvar även när man tog hänsyn till graden av fysisk aktivitet, alkoholproblem, rökvanor, och ärftlig belastning för hjärt-kärlsjukdom eller diabetes. Orsaken till detta samband mellan snuskonsumtion och metabolt syndrom kan inte förklaras med denna undersökning. Även om rökning är en betydligt allvarligare hälsorisk än snusning, är det angeläget att gå vidare för att försöka förstå orsakerna.
Margareta Norberg är allmänläkare och doktorand vid enheten för epidemiologi och folkhälsovetenskap, tel. 090-785 3343, e-post: margareta.norberg@epiph.umu.se
Avhandlingen läggs fram fredagen den 12 januari vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, och har titeln Identifying risk of type 2 diabetes. Epidemiologic perspectives from biomarkers to lifestyle. Svensk titel: Att påvisa risk för typ 2 diabetes med epidemiologiskt perspektiv, från biologiska markörer till levnadsfaktorer.
Disputationen äger rum kl 09.00 i Sal B, 9 tr, Tandläkarhögskolan, Norrlands Universitetssjukhus.
Fakultetsopponent är professor Mai-Lis Hellénius, Karolinska Institutet, Stockholm.
