Umeåforskare i stor europeisk diabetesstudie:Vem mår bäst av en livsstilsändring?
Går det att påvisa vilka personer som genetiskt sett har mest nytta av ändra sin livsstil och inrikta det förebyggande arbetet mot diabetes på dem? Med den frågan arbetar en grupp Umeå-forskare i ett internationellt EU-projekt som nu startar.
EPIC Interact är en stor multicenterstudie med forskare och data från flera europeiska länder. Det bygger på ett anslag på 10 miljoner euro från EU:s sjätte ramprogram och huvudkoordinator är Nicholas Wareham vid Cambridge-universitet i Storbritannien. Inom den ramen studerar forskare vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet hur genetisk variation och livsstilsfaktorer som kost och fysisk aktivitet samspelar för att orsaka typ2-diabetes. Den här diabetesformen, som tidigare kallades ålderdiabetes, är en rubbning av sockeromsättningen som kan ge allvarliga komplikationer i hjärt-kärlsystemet. Den blir allt vanligare och även om det finns en ärftlig grund beror ökningen på senare år troligen på ett samspel mellan gener och livsstil.
Datainsamlingsdelen i detta jätteprojekt blir en fallkontrollstudie på 350 000 personer i åtta europeiska länder. I Umeå medverkar forskarna Paul Franks, medicin; Göran Hallmans, Medicinska biobanken, samt Olov Rolandsson, allmänmedicin, för att ta fram och analysera information och genetiskt material från Västerbottensprojektet.
Franks kommer ockå att driva en ny delstudie för att utvärdera de frågeformulär som används inom Interact för att mäta de studerande personernas fysiska aktivitet. Med modern, bärbar teknik tänker man mäta energiförbrukningen i det dagliga livet och jämföra resultaten med vad personerna uppger i formuläret. Dessa rön blir intressanta inte bara inom Interact utan också för flera andra forskningsprojekt i Umeå, t.ex. Västerbotten Intervention Project (VIP).
Interact-projektet går också vidare genom att testa vilken betydelse samspelet gener-livsstil har i flera pågående s.k. interventionsprojekt i bl.a. Finland, Danmark och Indien, där man försöker ändra livsstilen för att förebygga diabetes. Syftet är att undersöka om man kan använda kunskaper om genuppsättningen, genotypen, i riskbedömningen för att identifiera de individer som har mest att tjäna på en ändring och koncentrera arbetet på dem. Sådan kunskap kan också få betydelse för hur folkhälsoarbetet prioriteras och läggs upp på ett övergripande plan.
För mer upplysningar, kontakta
Dr Paul W. Franks, gästforskare (engelskspråkig) vid enheten för medicin,
tel. 090-785 33 54, e-post: paul.franks@medicin.umu.se
Professor Göran Hallmans, enheten för näringsforskning,
tel. 090-785 15 37, mobil 070-638 25 16,
e-post goran.hallmans@nutrires.umu.se
Docent Olov Rolandsson, enheten för allmänmedicin, tel. 090-785 35 71,
e-post: olov.rolandsson@fammed.umu.se
