Varför kommer orden i olika ordning?
Vad är det som gör att vi i vissa fall säger: Därför spelade Anders alltså bas den kvällen och i andra fall Därför spelade alltså Anders bas den kvällen? Varför säger vi ibland: Jag såg inte dig och vid andra tillfällen Jag såg dig inte? Och vad är det för skillnad på Därför deltar ordföranden i år i den stora kongressen och Därför deltar i år ordföranden i den stora kongressen? Detta är några av de saker som Maia Andréasson undersöker i en ny doktorsavhandling i nordiska språk.
I svenska språket finns det starka mönster för i vilken ordning orden ska komma. Dessa mönster talar om för oss t.ex. om en mening ska uppfattas som ett påstående, Anders läste tidningen, eller en fråga: Läste Anders tidningen? Det finns också mönster som gör att vi tycker att en mening som I dag läste tidningen Anders är konstig. Ordföljden mellan tidningen och Anders gör att vi här uppfattar det som att det är tidningen som läser Anders, vilket ju kan tyckas lite egendomligt.
Denna typ av ordföljdsmönster är alltså mycket starka i svenskan och grammatiker talar ofta om svenska som ett språk med relativt fast ordföljd. Ändå finns det stor möjlighet till variation. Särskilt ord och fraser som fungerar som adverbial, som till exempel inte, alltså och i dag, kan stå på många olika ställen i meningar. Frågan som ställs i Andréassons avhandling är vad det är för grammatiska och kommunikativa mekanismer som gör att vi sätter adverbial på olika ställen i meningar. Avhandlingen undersöker ordföljden i en samling nutida texter, dels utdrag ur ett antal romaner, dels all redaktionell text i Göteborgs-Postens upplaga från den 6 februari 2003.
Andréasson menar att flera olika faktorer inverkar på ordföljden. En viktig faktor visar sig vara att vi tenderar att placera ny och framhävd information efter den typ av adverbial som kallas satsadverbial, t.ex. inte och alltså. Denna typ av adverbial fungerar således ibland som en slags markör för det som är viktigt i meningen. En annan faktor som diskuteras är att vi strävar efter att placera orden så att meningens betydelse inte ska kunna missförstås.
Avslutningsvis visar Andréasson att de olika faktorer och mönster som påverkar ordföljden är olika starka, så att en starkare faktor kan konkurrera ut en svagare. Det är alltså till exempel viktigare att ordföljden tydligt visar att meningen är ett påstående än att ett satsadverbial placeras före den nya eller framhävda den nya informationen.
Avhandlingens titel: Satsadverbial, ledföljd och informationsdynamik i svenskan.
Disputationen äger rum lördagen den 10 februari 2007 kl. 10.15 i Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
Närmare upplysningar kan fås av Maia Andréasson, tel. 031-786 44 72 (arb.),
0736-84 32 84 (mobil), e-post: maia.andreasson@svenska.gu.se
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för svenska språket: erik.falk@svenska.gu.se eller stellan.petersson@svenska.gu.se
