Livsåskådningsfrågor viktiga för cancerpatienter
Livsåskådningsfrågor blir betydelsefulla då man drabbas av avancerad cancer, och patienterna själva har i allmänhet lättare att acceptera sin situation än vad deras anhöriga har. Det visar Jeanette Winterling i sin studie av livsåskådning, förväntningar och optimism hos cancerpatienter och deras äkta makar. Hon försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet den 23 mars.
När en patient får veta att han eller hon lider av obotlig cancer och inom en snar framtid kommer att dö sker djupgående förändringar i både patientens och dennes partners liv.
– Det är främst mentala förändringar med mycket oro och osäkerhet. Livsåskådningen påverkas också, man funderar på varför detta hänt och försöker hitta nya värden och en ny mening med sitt liv, berättar Jeanette Winterling.
Hennes undersökning visar att patienterna kunde hantera situationen bättre än vad deras makar gjorde. De accepterade och förberedde sig för döden, medan makarna ofta mådde sämre psykologiskt och var mindre optimistiska. Att vara optimistisk som person och att inte ha existentiella funderingar var två faktorer som ökade det psykiska välbefinnandet hos såväl patienter som anhöriga.
Jeanette Winterling har även undersökt patienter som ska återgå till ett normalt liv efter en botande cancerbehandling. I sådana situationer hade patienterna ofta högre förväntningar än de anhöriga på att tillfriskna snabbt. Tillfrisknandet gick ofta inte lika enkelt som patienterna hade väntat sig, men trots det var nästan alla nöjda med hur deras liv hade blivit drygt ett år efter avslutad behandling. Vilka förväntningar de hade haft innan verkade alltså inte ha betydelse för deras psykologiska välbefinnande, däremot påverkades välbefinnandet också hos dessa patienter och deras partners av ifall de var optimistiska som personer.
– Undersökningen visar att sjukvårdspersonalen i större utsträckning än nu bör fånga upp och hantera livsåskådningsfrågor bland patienter som nyligen fått diagnosen avancerad cancer samt bland deras närmaste anhöriga. De som upplever det som svårt att återgå till ett normalt liv efter en botande behandling bör dessutom erbjudas både fysiskt och psykiskt stöd, anser hon.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Jeanette Winterling, 018-471 35 31, 070-298 97 64, e-post: Jeanette.Winterling@pubcare.uu.se
