Många skador i elitfotboll går att förebygga
Skador hos fotbollsspelare är vanliga, men många av skadorna kan undvikas, visar en färsk doktorsavhandling från Linköpings universitet.
I ett samarbetsprojekt mellan Europeiska fotbollsförbundet (UEFA) och Linköpings universitet har skaderisken för elitfotbollsspelare i Sverige och Danmark studerats i en serie undersökningar mellan 2001 och 2005. Martin Hägglund, forskarstuderande och sjukgymnast vid Avdelningen för socialmedicin och folkhälsovetenskap, har följt klubbarna i Allsvenskan under flera säsonger. Han har också granskat skaderisken i danska SAS-ligan och Damallsvenskan.
Studierna visar att skaderisken för elitfotbollsspelare är hög: ungefär tre av fyra herrspelare och två av tre damspelare drabbas av skador under en säsong. Muskelsträckningar i baksidan av låret är den enskilt vanligaste skadan, följt av ljumskskador och knä- och fotledsstukningar. Tvärtemot gängse uppfattning har skaderisken dock inte ökat de senaste 20 åren. En jämförelse av de allsvenska säsongerna 1982 och 2001 visar att skaderisken och skadornas svårighetsgrad var oförändrad.
I Allsvenskan är skaderisken lägre än i grannlandet Danmark. Spelarna i SAS-ligan hade under vårsäsongen 2001 fler träningsskador och fler allvarliga skador än sina svenska kolleger. Skillnader i säsongs- och träningsupplägg kan vara en bidragande faktor.
Bland kvinnor är skaderisken lägre än hos män, enligt en jämförelse mellan Allsvenskan och Damallsvenskan säsongen 2005. Däremot var risken att drabbas av svår skada (frånvaro över 4 veckor) lika stor för kvinnliga som manliga spelare. Den vanligaste svåra skadan är knäledsstukning, som ligger bakom ungefär en tredjedel av all skadefrånvaro.
Den som drabbas av en skada löper förhöjd risk att drabbas av samma skada nästa säsong. Spelare i Allsvenskan som skadats i lår, ljumske eller knä under säsongen 2001 hade två till tre gånger ökad risk för samma skada 2002.
Ungefär var femte skada beror på återfall inom två månader efter en tidigare skada. En sannolik förklaring är att spelarna många gånger gör comeback innan de är fullt rehabiliterade. Det går dock att förebygga återfallsskador. En undersökning av 20 division 4-klubbar i Östergötland 2003 visar att risken för återfall minskade med 75 procent i de klubbar som följde ett program med kontrollerad rehabilitering och styrd återgång till matchspel.
Avhandlingen Epidemiology and prevention of football injuries försvaras fredag 30 mars kl. 13.00 i Aulan, Hälsans Hus, Campus US, Linköping.
Kontaktinformation
Martin Hägglund 013-318990, 0733-347704
marha@ihs.liu.se
